Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Nya Almquistfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Almquistfynd 129
Det andra och tredje brottstycket ha tillhört samma handskrift,
av vilken de enligt numreringen utgjort arket 18 och arken 26—31.
Papperet bär vattenstämpeln Gullsby. Enligt välvilligt meddelande av
doktor S. Ambrosiani, var papperet från detta lilla, i Brunskog belägna
bruk aldrig föremål för någon längre export utan nyttjades till
kontorsböcker o. d. i grannbygden. Dessa ark visa prov på två olika sorter
av Gullsby-papperet, vilka emellertid icke kunna närmare bestämmas
till sin tillverkningstid. — Om den kronologiska betydelsen av detta
manuskript se Henry Olssons uppsats i denna årgång av »Samlaren».
Det adertonde arkets början motsvarar ungefär tolfte raden på
sidan 122 i första upplagan [= rad 23 på sid. 177 i Saml. skr.], d. v. s.
följer straxt efter det föregående. Avfattningen är här så olika trycket,
att man måste antaga, att dessa handskriftsblad ha tillhört
Ur-Her-mitaget.
(18) den fallnes grenar, maskar hoppas mat af dig. Lyckligare skall
han, Kittelbotaren, den förhatlige, kalle, skicklige1 Magnus blifva.
Gläd dig Waldemar, om Ödet skapar dig ett fängelse till ditt Brotts
försoning.
Derefter gick hon till Wallflickan: Min Inga, ehuru2 du nekat
Kransen, som min broder bjöd dig för ditt hufvud, tag likväl denna3
kedja af guld för din hals. Du skall ej smickras af den tanken,
att en Drottning och en brottslig Prinsessa bott i din skog,4 eller
underrätta dina bekante derom; tro hädanefter, att vi varit bröder,
som hittils, Demarantes5 Saga har lockat en hemlighet ifrån oss,
som är en angelägenhet för oss att bevara. Verlden behöfver ej
veta och skall ej tro, att min Syster6 genomgått en lika stark
Penitens, under sina olika ofta strängt i väsendet ingripande
vandringar i mitt Sälskap7, som om hon fortfarit att sucka mellan de
svarta murarna i Tornet, derföre skall Verlden ej veta annat än att
hon ännu fuktar detta Torn med sin ångers tårar. Jag vill med
egen hand8 sätta kedjan på din hals, gläd dig af9 den tanken, att
en Drottning fästade den på dig, men säg åt dina Vänner det, som
är lika sant, att en Eremit med hvit nllkappa skänkte dig den, efter
1 ä fr Men Waldemar, den kalle, förhatlige, sluge
2 ä fr Min kära Inga, om
3 ä fr så tag denna
4 ä fr vid din Sätra
5 ä fr din
6 ä fr Verlden skall ej tro eller förstå, att min Prinsessa
7 ä fr under sitt sällskap och sina Vandringar med mig
8 ä fr vill sjelf
9 ä fr dig sjelf vid
9—24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
