- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 5. 1924 /
151

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Nya Almquistfynd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nya Almqnistfynd 151

detta namn skall jag1 sätta under denna del af Taflan — längre
fram målar jag1 Banbinhays slottskyrka — ett Chor ridderligt genom
min Farbrors frikostighet upplyst, ståtligt prydt — der gifver i
Abbotens närvaro de gamle hvarann sina hjertan, Vigseln förrättas,
och sjelfva Fru Beatrice, som gjort sig en fägnad att på det
vackraste kläda den gamla Ernestine står sjelf bakom henne i kyrkan. —
Beatrice! jag får då tillfälle att tekna edra drag, min Faster, på
ett eget sätt, som ehuru ringa hela denna Tafla torde vara, likväl
skall fordra en stor konst. Edra ögon uttryckte, jag mins det väl,
att Ni fann hela detta bröllop onödigt snarare löjligt, likväl står
HSTI god, nästan tårögd bakom den gamla Ernestine, hvilken Ni
skänkt en Sidenklänning för denna1 Högtidsdag1 och hvars Brudpiga
Ni velat vara. Ernestine i sin ålderdom inför altaret är ännu
sådan, att vi alla2 kallade henne »Skönhetens Hamn»3 (eller efter E.
uttryck Sk.» Spöke), hon stod som ett bleknadt Minne. — Härefter
kommer den tredje Gruppen på mitt Konststycke — här skall jag
måla högtidens slut — Dans, Gästabud och all den Glädje, som
Sir Bruce, nästan med ett utmärkt öfverflöd tillstälde åt sina
underhafvande, för att fira sin Svensk, som han kallade Brudgumen.
Folket benämnde denna Fest Tuppens bröllop, och det går ej snart
ur deras minne huru roligt de hade på det.

(30) Jag ber Er då, Patrik, sade L. S., att Ni målar mig i dans
med denne min gamle Vapendragare, som jag värderar och vördar,
jag håller det för en ära att hafva dansat med honom på hans
Bröllop.

Jag skall söka tekna Erasmus, hur lycksalig han syns, huru
hans ögon stråla när L. S. bjuder honom sin hand till dans! I
hela sin dans i alla sina Gester söker han vara en Riddare lik —
gör sin sak så ledigt och ändock zirligt han kan. Han aftager
först sin mössa tre serskildta gånger för henne — derefter stiger
han fram tager hennes hand — Ni, mina Skottar ropar han högt,
I hafven ej förr sett en Svenska och en Svensk dansa tillsammans!
Detta är något nytt — I fån kanske aldrig mer i er lifstid
erfara något dylikt — Sen upp! det är en Svensk dam af ypperlig
rang och en — — — en ganska ryktbar Skogvaktare som dansa
— Dessa Ord skall jag sätta under Taflan. — — —

1 ä fr denna sin

2 ä fr så vacker, att Sir Jolin

8 ä fr den förgångna Skönhetens bleka men vackra minne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1924/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free