Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Ågren: Till striden om prästbildningen under 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till striden om prästbildningen under 1830-talet 177
tionen i april 1871. Häribiand befann sig också den här nämnda
volymen.1 Fastän den sålunda funnits i biblioteket mer än 50 år,
torde den där ha fört en skäligen obemärkt tillvaro, ja, säkerligen
ha breven helt undgått forskarnas uppmärksamhet. Det finner sin
förklaring i att endast en av de i volymen ingående skrifterna,
Reuterdahls nyssnämnda Granskning, är katalogiserad, medan ingen
anteckning finnes om de däri bundna breven, liksom breven ej heller
äro förtecknade i bibliotekets brevkatalog.2 De äro dock av så pass
stort intresse, att deras utgivning av trycket i denna tidskrift synts
motiverad. Vad som framför allt talar härför är att bland breven
även befinna sig tvenne från Tegnér, vilka ej varit bekanta för
utgivarna av den nya Tegnérupplagan och sålunda saknas i den del
av denna, som omfattar här ifrågavarande år och som nyss
utkommit, då undertecknad kom att uppmärksamma volymen.
Utom breven från Tegnér återfinnas i volymen 8 brev, nämligen
ett från vardera av de i Reuterdahls nyss citerade redogörelse
omnämnda Rosenstein, Wingård, Nibelius och Grubbe samt dessutom
ett brev från Reuterdahls motståndare i striden, Agardh, två från
August von Hartmansdorff och ett från domprosten Sven Lidman.
Breven avtryckas här i den ordning, i vilken de äro inhäftade
i volymen — breven från Tegnér i sin helhet, de övriga i den mån
de behandla frågan om prästbildningen.
Några kortfattade uppgifter om prästbildningsfrågans läge vid
tidpunkten för brevens tillkomst torde ej böra saknas. De äro till
största delen hämtade ur Rodhes undersökning »Kyrka och skola i
Sverige under 1800-talet. 1.» (Lunds universitets årsskrift, N. F.,
Afd. 1: Bd 3: 3. 1908), kapitlet Prästbildningen. Detta arbete, som
på intet sätt uttömmer frågan,3 torde f. ö. vara det enda, till vilket
den intresserade, som önskar mera ingående sätta sig in i saken,
kan hänvisas.
Året 1831 är ett betydelsefullt år i den svenska prästbildningens
historia. Genom inrättandet av prästseminarierna (i Uppsala 1806
och i Lund 1809) hade ett steg tagits i riktning mot den egentliga
1 I auktionskatalogen upptagen som n:r 316 på avdeln. XI.
2 Volymen är nu överflyttad till handskriftavdelningen (signum K 138 a).
3 Rodhe behandlar frågan egentligen endast från synpunkten av kyrkans och
skolans förhållande till varandra. Rodhe, a. a., sid. 180.
12 — 24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
