Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Afzelius: Min son på galejan och den komiska resebeskrivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min son på galej an och den komiska resebeskrivningen 217
trogne, J. A. Lindblom, som delade hans litterära sympatier, har
antecknat romanen vid sidan av Holbergs Moralske Tanker och
Klims underjordiska resa bland de böcker som han läste år 1767. *
Ett direkt bevis är ett nästan ordagrant citat, som första gången
förekommer i ett av breven till Lindblom, daterat Göteborg* 11
februari 1769, och andra gången i Min son på galejan (II: 8). På
det förra stället skriver Wallenberg* om sig själv: »Hunger och
törst drar honom: icke hunger efter bröd eller törst efter watten,
utan hunger efter witt wackert qwinnokött, samt törst efter de
droppar, som nederbaddade salig Gubben Noak, tå han sina blygd
upp-täkte», och i reseskildringen heter det: »En annan — — — ville
bevisa, at kärleken icke var annat, än en häftig hunger efter et
stycke hvitt vackert vomannesh» (s. 116; jfr anm. i Olsons uppl.). Det
är tydligen ett stycke i kapitlet »On love» (VI: 1), som föresvävat:
»the désiré of satisfying a voracious appetite with a certain
quan-tity of delicate white human flesh». Wallenberg och Fielding äro
båda syndiga världens barn med en blomstrande andlig hälsa, ärligt
hat mot all vrånghet och trånghet och vidsynt förlåtelse för köttets
svagheter. De äro humanister, som icke försmå böckernas visdom
men först och sist älska verkligheten som de måla med breda
saftiga penseldrag. I en av sina invokationer har Fielding tecknat ett
program, som gäller för dem båda:
And thou, O Learning (for without thy assistance nötning puré,
nothing correct, can genius produce), do thou guide my pen.–––––
Lastly, come, Experience, long conversant with the wise, the good, the
learned and the polite–––––-. From thee only can the männers of
mankind be known; to which the recluse pedant, however great his
parts, or extensive his learning may be, hath ever been a stränger.
(Tom Jones, XIII: 1; jfr inledningen till bok XIV.)
Det finns i Min son på galejan flera drag, som mer eller mindre
bestämt erinra om Fielding: den subjektiva inblandningen i
berättelsens gång, kapitelinledningarna, den burleska karikatyrtekniken
och de djärvt-barocka liknelserna. Som prov på Fieldingsk kari-
1 I första bandet av Lindbloms brevväxling (Link. stiftsbibi.), .tryckt i J..
Sundblad, Bland kräklor och mitror (1886), s. 209—210. — Här förekommer också
ett oanständigt engelskt epigram med försök till översättning; det återfinnes just
i den författares skrifter som W. nämner i samband med sin cynism om ett »hvitt
vackert vomanflesh», Kochester, vilken alltså hörde till bådas litterära
bekantskapskrets — som man får hoppas, ej till den trängre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
