Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Vilh. Jacobowsky: Svante Caméen - Herman Jæger: To brever fra Fredrika Bremer til Henrik Wergeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 Miscellanea
vi sett, Dalregementet till Narva, Duna och Klissow, och i febr. 1703
fann den glade sällskapspoeten och säkerligen tappre och dugande
kaptenen sin död för fiendehand.
G. Vilh. Jacoboivsky.
To brever fra Fredrika Bremer til Henrik Wergeland.
(Meddelt av Herman Jæger.)
I »Fredrika Bremers brev» findes kun to brever til Wergeland, de
övrige skal efter utgivernes oplysninger være tapt.
Det er imidlertid ikke tilfælde, idet der findes to til i
Universitetsbibliotekets manuscriptsamling i Kristania. Som et supplement til den
store brevutgaven har de kanske en vis interesse, selvom ikke indholdet
av brevene er saa væsentlig som bidrag til Fredrika Bremers
karakteristik.
I.
Det är på Er kärlek till Norrge, till Ert sköna Fädernesland som
jag förtröstar, för att vinna tillgift, då jag nu vänder mig till Er, med
en önskan och en bön, som säkert ingen bättre än Ni kan uppfylla.
Under de lyckliga år jag tillbringat i Norrge, har jag sökt göra mig
hemmastadd med dess historia och litteratur, och så mycket möjligt
med dess egenheter i natur, seder, m. m. Min kännedom i detta sednare
har dock förblif vet högst ofullständig, och då jag innerligen önskar
att den måtte bli det mindre, och gerna ville kunna riktigare1 värdera
det land jag redan älskar, vänder jag mig med bön om upplysning till
den Norrman, i hvars Digter jag lärt känna hans hjerta, som meniska
och medborgare, och denna det origenella snillets blick, som i lifvet
uppfattar det betydelsefulla och karakteriserande. Det är Norrges
snillrikaste skald, som jag ber att lära mig känna de »heliga blommor» som
lifvet uppkallat på hans fosterlands jord, och i hvilka denna uttalar
sina innersta tankar och känslor.
De Norrska provinsernas egenheter, i afseende på natur, folk och
seder, enskilda drag ur Norrges . . .2 karakteriserande det bästa af dess
hvardagslif och lynne, märkvärdigheter i natur, eller i sägner, sagor3
och sånger, sådana de lefva i folkets mun, — se der ungefär hvad
jag mycket önskade att veta mera om, men måste förtrösta på att
skaldens siare-blick skall fatta4 min önskan och mitt behof bättre än
jag förmår uttala dem.
1 Först er der skrevet »rätt», som er överstruket.
2 Brevet er »reparert» paa en slik maate at hele denne linjen er saa at si
ulæselig, særlig dette ene ordet. Jeg kan bare gjætte paa at der staar »lif».
3 Der staar egentlig: och folk sagor; de to förste ord er ströket över.
4 Der er först skrevet »förstå», som saa er överstruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
