- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
37

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Romantikern Stagnelius 37

ett utslag av individualism. Den som drömmer vaken är fri från
andra människor och deras intrång, han härskar suveränt i den
värld, han själv skapat åt sig själv.

Stagnelius är självupptagen, självbespeglande ända till sitt eget
fördärv; han har också sett, att hans och Narkissos’ öde var ett
och detsamma — härom mera i det följande. Hans narcissitet
närmar sig det abnorma. De altruistiska känslorna ha en förmåga att
bevara själens hälsa, som ingen kan saklöst undvara.

Att gränslinjen mellan det manodepressiva och det paranoida
är omöjlig att dra för Stagnelii vidkommande, ligger i sakens natur.
(Det har funnits psykiatrici — G. Specht t. ex. — som velat räkna
paranoian som en mano-depressiv art av själssjukdom.) Den som
är gripen av stark känsla, vare sig glädje eller smärta, blir mer
eller mindre bunden vid sitt eget jag, och detta dess mera, ju
rest-lösare han går upp i sin känsla. »AffeJctivitet och egocentricitet äro
begrepp, som på det mest intima sätt höra samman, ja, man vore
frestad påstå, att de strängt taget äro samma sak sedd ur olika
synpunkter» (Gadelius, a. a., II, s. 361). Särskilt de pessimistiskt
färgade själstillstånden förutbestämma till självupptagenhet.

När det gäller att förklara den Stagneliska nevrasteniens
genesis erbjuder sig ju den Freudska psykoanalysen liksom
självmant. Egentligen skulle en rättrogen Freud-lär junge kunna begagna
Stagnelii nevros som ett skolexempel på Freuds teorier om
nevro-sernas uppkomst ur undanträngningen av den sexuella driften. Det
står också i god överensstämmelse med Freuds härledning av det
religiösa ur det sexuella, att Stagnelius började drömma om en
himmelsk värld, där all kärleksåtrå skulle stillas, när han fann, att
hans plågsamt intensiva njutningstörst aldrig skulle få sin fulla
tillfredsställelse i detta livet och i denna världen.

Stagnelii sensuella religiositet och särskilt hans heta drömmar
om den fulla kärleken i en annan värld förneka icke sitt ursprung
ur hans rent sinnliga njutningstörst — jag förutskickar dock, att
jag aldrig kan finna en sådan förklaring fullt uttömmande.

Det har av många själsforskare framhållits, att Freud och hans
lärjungar överdrivit och alltför ensidigt betonat det sexuellas
betydelse för nevrosernas uppkomst.1 Vissa av Freuds lärjungar ha

1 Min första hekantskap med Freud och hans skola går ganska långt tillhaka
i tiden, innan ännu atmosfären hlivit så genomsyrad av psykoanalys som nu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free