- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
42

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 Sven Cederblad

hans fysiska svaghet och spåra försök att erövra vissheten om
mer-värdighet i hans senare med stor iver hävdade tro på skaldskapets
höghet. Att han finner sin enda tröst i sången, skulle i så fall
bl. a. bero på att diktandet stärkte hans personlighetskänsla. Hans
diktning vore från denna synpunkt sett vad som av Adler kallas
»der männliche Protest» mot livet.

»Er [der Neurotiker] stellt Ideale auf, um die Wirklichkeit zu
entwerten», säger Adler (a. a., s. 180). Det paradoxalt fordrande,
det krampaktigt nervösa i Stagnelii asketiska idealism förråder
nevrastenikerns starka behov att tro på sitt eget värde.

Mysticism och sinnessjukdom — denna sammanställning
ser man i modern psykiatrisk litteratur nästan lika ofta som den
vanliga av geni och vansinne. Även sambandet mellan mystik och
sexualitet har varit föremål för psykologernas uppmärksamhet, ja,
man har — enligt min mening, som jag nedan skall utveckla,
förhastat nog — velat reducera den mystiska religiositeten till
sublimerad erotisk drift och själens förbindelse med det gudomliga till
ett utslag av autoerotism.1

Stagnelii omvändelse till mystiken står givetvis i nära
sammanhang med att han på grund av sin svaga hälsa och sitt
anskrämliga utseende måste vända sig från ett yttre liv till ett inre. I
mystikernas levnadslopp finner man ofta, huru de, hindrade från
att spela en roll i denna världen — ej sällan av ett lyte — vänt
sig bort från ett verksamt eller njutningsrikt liv till inre betraktelse
— det mest drastiska exemplet erbjuder m:me de Guyons
betydelsefulla vårta, som bidrog att avstänga henne från världens nöjen
och stärkte hennes böjelse för inåtvändheten. Redan före det
teosofiska genombrottet i Stagnelii liv finner man hos honom drag,
som påminna om mystikerna: tendenser mot isolering från
människorna, lust att stänga sinnenas fönster mot yttervärlden, asketism.
Då hans förhoppningar att vinna en kvinnas kärlek gått all världens
väg, har han vänt sig från jorden till himlen, m. a. o. från det
yttre till det inre — själv har han ställt detta »högre liv» i
samband med sin frigörelse från kärleken till Amanda. Wladimirs
försjunkande i självbetraktelse avspeglar troget hans diktares egen

1 Så t. ex. F. Morel, vilken liksom en del andra schweiziska forskare är
en lärjunge till Charcot, Janet och Freud och eklektiskt kombinerar resultaten
av både fransk och tysk forskning (Essai sur Vintroversion mystique, Geneve 1918).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free