- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
56

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 Sven Cederblad

Till grund för hela sin följande filosofiska framställning (IV:
ss. 315 ff.) lägger Stagnelius den platoniska läran om själens
glömska av sin ursprungliga tillvaro i en högre värld och hennes
vaknande minne av sin forna skönhet, renhet och salighet.1 Vad
som väcker människans minne är antingen anblicken av det sköna,
särskilt i kvinnogestalt, eller också hågkomsten av det första
brottet, som bestod i själens avfall från det gudomliga och förmälning
med det materiella. Denna hågkomst väckes av den sinnliga
kärleken, i vilken Stagnelius ser en symbol, som pekar ut över denna
världen. Men med minnet av den första synden vaknar också
erinringen om själens forna paradis.

Stagnelius drager slutsatsen, att en högre värld än sinnenas
existerar, därav, att han tycker sig förr ha upplevt och sett
detsamma som det som möter honom i detta livet — detta är vad
man med en psykologisk fackterm kallar ett déjà-vu-fenomen.
Dessa sensationer höra tillsammans med överretade och uttröttade
själstillstånd (Gadelius, a. a., II: s. 225), med en känsla av
främlingsskap i denna världen, vanlig hos nevrasteniska naturer (Adler,
a. a., s. 49).2 Av betydande intresse är, att James satt detta »falska
igenkännande» i samband med mystiska upplevelser, Han skriver
(a. a., s. 445):

Ett mera tydligt steg vidare på mystikens trappa finna vi i en
ytterst ofta förekommande företeelse, nämligen denna plötsliga känsla,
som ibland kommer över oss, av att ha »varit här förut», då åe%
förefaller, som om vi redan vid något obestämt förflutet tillfälle, på
just detta ställe, i närvaro av just dessa personer, hade sagt just dessa
saker. Det är som Tennyson skriver:

Moreover, something is or seems,
That touches me with mystic gleams,
Like glimpses of forgotten dreams —

Of something felt, like something here;
Of something done, I know not where;
Such as no language may declare.

Också Stagnelius tycker sig i världen se liksom »glimtar av
förgätna drömmar». Bäckens sorl, näktergalens toner, rosens och

1 Se Bööks kommentar, ss. 241, 465.

2 Se härom också Ebbinghaus-Dürb, Grundzilge der Psychologie II, uppl»
1—3, ss. 236 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free