- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
65

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Romantikern Stagnelius

65

den onda eller väsenslösa materiens värld behärskat alla stunder i
Stagnelii liv ens under hans teosofiska skede. Den yttre
verkligheten tvingar sig oemotståndlig och oförneklig på även den mest
extreme romantiker. Inte heller har han kunnat förneka
sinnevärldens skönhet. Mot Amatus’ ovan citerade ord vågar Bvander
en gensaga, som visserligen sedan vederbörligen näpses:

Skön är likväl vår jord. Amatus, skåda
Hur dagens guld på nattens azurslöja
Olympiskt blänker! Se hur månan stiger
Med rosig kind ur vattnets spegelsalar!
Skön är vår jord. Se, dunkelgrön hon hvilar
Vid himlens bröst, af nardusfläktar vaggad
I paradisisk slummer.

(II: 369).

Evänder och Amatus företräda tillsammans dubbelheten i
Stag-nelii verklighetsuppfattning. Han förnimmer med sinnena jordens
berusande skönhet, men han måste säga sig, att denna skönhet blott
är ett sken. Ögat ser, huru jordens mantel ler av rosor och
hyacinter, men »tanken» genomskådar detta bländverk och finner
därunder endast »natt och vinter» [Jorden, II: 289). Av denna
Stag-nelii dubbelförnimmelse har hans tro på denna världen som det
skönt förklädda fängelset framgått. Det säges i Stagnelii
ofullbordade epos Maria (III: 108):

Ryslig är dödens minut, förfärlig den timma då larfven
Ryckes från lifvets anlete bort. Dödskallen därunder
Grinar oss vildt emot. Ty själen sitt fängelse älskar
(Trodde det länge ett gyllne palats, en retande lustgård).

Givetvis har Stagnelius ofta glömt sin livsfientliga mörka syn
på verkligheten. I Biddartornet förekommer sporadiskt en
förvånande ljus uppfattning av yttervärlden. När Mathilda håller på
att överväldigas av inre kval, får hon av sin förtrogna rådet:

Fly i det yttre. Drick narcissens doft,
Hör fogelns sång och le mot solens strålar!

(IV: 173).

Det ligger i orden något av Wildes recept att bota själen
genom sinnena — man erinrar sig, huru Dorian Gray vid tillfället i
fråga begärligt insöp syrenblommornas doft. I Stagnelii
författarskap är denna praktiska blick för sinnevärldens helande makt ena-

5—25386. Samlaren 1925.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free