Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amanda i dikten och verkligheten. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amanda i dikten och verkligheten 93
St. flamma följde med dit. Hon dog ung. (Uppg. af V. Planckh
hvars far var med i dessa förhåll. 16 nov. 70).1
Hur mycken tilltro förtjäna nu dessa Eichhorns och Planckhs
uppgifter? Ja, man lägger först märke till att Eichhorn, som i
företalen till sina upplagor med erkännansvärd saklighet och
grundlighet förfäktat, att Stagnelii kärlek gällt en verklig kvinna,2 har
tillerkänt sin vän Victor Planckhs uttalande en så stor betydelse,
att han t. o. m. daterat det. »Jfr i öfrigt min lefnadsteckning»,
har Eichhorn tillagt till ovanstående meddelande. Han har
tydligen funnit den uppfattning om Stagnelii kärlekshistoria, som han
två år förut framställt i sin biografi, bestyrkt. Enligt några
biografiska uppgifter av Eichhorn om Planckh, även de befintliga i
Eichhorns efterlämnade anteckningar, hade också Eichhorn umgåtts
med Planckh från år 1868 till dennes död 1877 och bör således ha
haft många tillfällen att få Planckhs ord bekräftade. Men frågan
om sanningsenligheten av uppgifterna om skaldens förälskelse står
och faller med spörsmålet: »Äro Planckhs övriga uppgifter
tillförlitliga?» — Det må då redan från början sägas, att de lämnade
upplysningarna samtliga till punkt och pricka, med undantag för
ordet om »slamsigheten», bekräftats av kyrkböckernas och andra
»publique handlingars» knappa annotationer, av biografiska
handböcker och en del släkttraditioner.
Först några ord om sagesmannen, Victor Planckh, vilka inte
torde falla alltför långt på sidan om ämnet. Denne Planckh
började sin bana som tjänsteman; i den första mantalslängd (Maria
församling 1846), där man spårar hans namn, uppger hans
fostermor Margreta Regina Block honom som e. o. kontorsskrivare vid
Postverket. I sina privata anteckningar omtalar Eichhorn honom
som vice assistent i byggnadsskolan i Stockholm. Emellertid måtte
han ha haft motgångar i sin karriär, ty han blev sedermera elev vid
de kungl, teatrarna och sökte anställning vid de kringresande tea-
1 Uppgiften om förefintligheten av detta Eichhorns uttalande har benäget
lämnats mig av dr O. Wieselgren, som även i andra fall visat mig stort
tillmötesgående. Av sin farbroder, Harald Wieselgren, som också känt bemälde
Planckh, har dr Wieselgren enligt egen utsago fått liknande upplysningar om
Stagnelii förälskelse i mamsell Almgren.
2 Så t. ex. har Eichhorn klart insett den ringa beviskraften i faderns
förnekande av att sonen Erik Johans svårmod sammanhängde med en olycklig och
obesvarad kärlek. Eichhorn förklarar (s. xxxiii): »Det är ej för en åldrig far, dertill
en vördig andans man, som ett ungt hjerta, vore det än en sons, biktar sina
ömtåligaste hemligheter; och allraminst skall en karaktär af Stagnelii halt göra det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
