- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
110

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amanda i dikten och verkligheten. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 Sven Cederblad

Den växlingsrika kärleks- och själshistoria, som den högst
subjektive skalden och romantikern genomgått, har redan förut blivit
ingående behandlad.1 Här må blott ges en sammanfattning, sedd
mot bakgrunden av den verklighet, som i det föregående avslöjats.

Om man också inte kan tro, att Stagnelius ständigt suckat i
självvald ensamhet och försmått att trösta sig med andra kvinnor,
så har å andra sidan hans tycke sannerligen icke varit flyktigt.
Hans första dikter till Amanda härröra från år 1815, hans sista
från 1819—20. Ännu så sent som år 1820 har han (enl. Albert
Nilsson, a. a., s. 61) renskrivit en dikt till Amanda: avskedsdikten
Uppoffringen. Under flera år har Amanda varit i hans tankar.

Redan en tanke på långvarigheten av Stagnelii böjelse
uppvisar, på huru lösa grunder man velat förringa betydelsen av hans
upplevelse. Själv har han aldrig gjort det. Ett nytt skede i sitt
liv har han räknat från den dag, då han såg Amanda första gången;
livet har blivit förtorkat och ökenlikt, då hon föraktfullt vände sig
bort från honom; när hans lidelse för henne slocknat och förkolnat,
synes det honom, som om det sista bandet, som fängslade honom
vid jorden, var brustet.

Om intensiteten i hans lidelse liksom också om hans geniala
förmåga att känna djupt vittnar även, att hela hans livsåskådning
förvandlats i nära sammanhang med hans böjelse. Hans intensivt
och helt upplevda kärlek förvandlar och besjälar hans natursyn:
överallt tycker han sig se Amanda, och den romantiska
allbesjäl-ningen i hans senare naturuppfattning växer, som jag förut visat,2
fram ur hans svärmeri [Amanda, I: 149, elegien Omkring stadens
dånande torg, I: 213).

Men även i övrigt står Stagnelii utveckling hän mot
metafysisk mystik i nära samband med hans kärlek till Amanda. Den
romantiska spiritualismen har han närmat sig på den platonska
Eroslärans väg. De tre stora dikter, i vilka Stagnelius klarast
framställt de romantiskt platoniska lärorna om kärleken, föruttillvaron
och idévärlden, näml. Afsked till Lifvet, Kärleken och Uppoffringen,
äro alla kärleksdikter, som inspirerats av hans passion för Amanda.
Hans romantiserande sinnesbetagenhet och hans lust att idealisera

1 Av Böök: ’Stagneliusfiguren’ i Stridsmän och sångare (Sthm 1910, ss. 185 ff.)
och i monografien (ss. 248 ff.); av Albert Nilsson i Svensk romantik (Lund 1916,
passim), och av mig: Romantikern Stagnelius (Samlaren 1923, ss. 16 ff.).

2 Se mina Studier i Stagnelii romantik, s. 306, och Romantikern Stagnelius,
Samlaren 1923, ss. 29 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free