Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN NYFUNNEN DIKT AV STAGNELIUS.
Av
ALBERT NILSSON.
Calmar-Posten d. 22 mars 1817 innehåller följande dikt
Öfver
Fru Doctorinnan
Emerentia Brita Maria Bäckerströms
Död
Från himlens boningar den helga timman klingar
Till jordens mörker ned: hon slutat har sitt lopp.
På morgonrodnans gyllne vingar,
En morgonrodnad sjelf, den rena Själen svingar,
Till Skaparns thron, ur grusets verldar opp.
Ren ser hon strålarne af Kärleks Solen spridas
Kring evighetens ljusa strand:
Ren glorian åt sin hjässa vridas
Och palmen blomstra i sin hand.
Slocknadt, slocknadt är det öga,
Som i vällust och i smärta,
Tacksamt lyftadt mot det höga,
Religionens tårar grät.
Brustet, brustet är det hjärta,
Som vid människors elände,
Blödde, flammade och kände —
Dödens köld har isat det.
Flyktad är den sköna Anden,
Mästerverket af Naturen:
Sjunken är den milda handen,
Som de uslas tillflykt var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0117.html
