Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Albert Nilsson
bevarade dikterna, så stannar man inför det blott i en avskrift
bevarade namnsdagskvädet På Emerentias Dag (I: 217), ägnat den
rika och välgörande prostinnan Bäckerström i Ljungby. Den
oerhört svulstiga efterbildningen av tidens granna och högtidliga
kantatstil förråder närmast gossen.»
Poemet meddelas här in extenso:
På Emerentias Dag
Österns Portar! öppnen Er!
Delos’ Tärna lampan släcker,
Natten bäfvar, Dagen bräcker,
Fosfor öfver hafvet ler;
Morgonrodnans gyllne lågor
Föda Snillet i mitt bröst;
Sångens rökelse min röst,
Andas genom luftens vågor.
När dagens härold nyss sin rosenprydda char
Med purpurfålars spann kring Österns skyar svängde,
På gyllne Sköldens rand, från jätteskuldran hängde,
Han Emerentias namn i hulda strålar bar,
Och Natten flydde hemsk, och dagens rika Brud
Ur vågens famn sin hjessa sträckte.
Men, Festens blomsterkrönta Gud
Ej Du, — Polymnia ej i Pindens lagerskrud
Mig Diktens elfenlyra räckte;
En helig känslas magt, vid morgonfoglens ljud
Min röst till glada sånger väckte.
O Du! hvars själ, i helga rosenband,
Vid jorden dröjer, att vår kärlek röna;
O! quarblif sent, i lifvets skumma land,
Och skänk Ditt namn att vinterns dag försköna.
När Dygdens känsla, glödande och öm
Min svaga hand på Zitrans strängar förde,
Hvad fröjd, om Snillet i en febrisk dröm
Med Gudastrålen af sin glans mig rörde.
Men harpans silfverljud och Sångens röst,
Hvad magtlös samklang! högre stämma talar:
Hör tacksamhetens språk ur rörda bröst,
Se bönens ofüer-rök i bygdens dalar.
Ur helgedomen af en gränslös själ,
Med tårens vällust i ett hänryckt öga,
En räddad Usling anförtror Ditt väl
Åt Dygdens Brudgum, Hjelten i det höga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>