Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Albert Nilsson
Lund, men har med all sannolikhet vistats i Kalmar under
julferierna; vårterminen 1812 har han nämligen förlagt studierna från
Lund till Uppsala, dit han ankom först i mars (Bööks Monogr.
s. 44). Man har alltså att välja mellan januari 1811 eller 1812
som diktens tillkomstdatum.
Man lägge f. ö. märke till att Stagnelius även i gravkvädet har
bevarat spår av kantatformen och att han även här utgår från
soluppgångsmotivet, fast det fattas symboliskt.
Från himlens boningar den helga timman klingar
Till jordens mörker ned: hon slutat har sitt lopp.
På morgonrodnans vingar,
En morgonrodnad sjelf, den rena Själen svingar,
Till Skaparns thron, ur grusets verldar opp.
Ren ser hon strålarne af Kärleks-Solen spridas–––––-
Stagnelius tänker sig i gravkvädet döden som en morgonrodnad
till ett nytt liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
