Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundet Runas protokoll. Av Torsten Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbundet Runas protokoll 139
Josef dock fann sig sviken — af Jäderin mot formen hörer. Stycket
berömdes i öfrigt.
5. Granskades en af Wikström författad sång: »Besviken
vänskap». Anmärkningar — af Strindberg, att på några ställen
spon-déer begagnats istället för daktyler i pentameterns senare del, hvilket
bör undvika» — af Josefson att stycket qvarlemnade ett pinsamt
intryck. Den skildrade vänen vore ej sådan, att hans affall vore
värdt en klagan — Wikström ansåg, att Josef på grund af bristande
erfarenhet ej kunde döma härom. Josef ansåg att hans subjektiva
tycke ej kunde öfverbevisas, hvilket allmänt erkändes. Fahlstedt
ansåg stycket vara dubbelt så långt, som det borde vara. Sången
berömdes såsom innehållande god, ja fin poesi.
6. »På Åreskutan» af samme författare — af berömdes och
af-gillades allmänt.
7. »Vill du älska mig» af samme författare öfversatt från
danskan — Anmärkningar — af Jäderin mot flertalsformen egg, samt
ordet slägt, i hvars ställe borde stå slägte — af Larsson mot
formen är vorden, hvilken bör heta har blifvit. — Stycket afberömdes
allmänt.
8. En af Jäderin författad sång: »Den grönskande Ön»1:
prisades såsom högst förtjenstfull.
9. En af Josefson författad sonett: »Ling ö den nya tiden»,
berömdes.
10. En af Wikström författad dithyramb: »Mitt fädernesland».2
Anmärkningar: — af några »röda» mot det talet om konungen —
af Josef mot »snöfjällen hota i dig fädernesland», ehuru
fäderneslandet förut liknats vid en person — Fahlstedt ansåg
dithyramb-formen böra sparsamt begagnas. Stycket afberömdes i öfrigt.
11. »Amanda» af samme författare — Josef anmärkte att förf.
hotar qvinnan att öfvergifva henne då hon ej längre vore skön. —
Sången berömdes mycket.
12. »Då stormen ryter och åskan går»3 af same författare.—
Anmärkn. — af Strindberg: ansåg naturskildringen här berättigad
— Josef ansåg att sångens förtjenst hade ökats, om deri ej funnits
ett genomgående drag af psalmsång. Stycket ansågs praktfullt.
Run, Diktförsök, s. 50.
2 Jfr Vitter Kalender, s. 4.
3 Vitter Kalender, s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
