- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
188

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysk kalenderlyrik i »Lycksalighetens ö» och nyromantiska tidningsförbindelser. Av Carl Santesson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aus dem Gegenstand etwas rein Dramatisches zu entwickeln, und dass
in seinem Werke viel mehr beschrieben als gehandelt werde,
ungeachtet seines Bemühens, das Symbolische entschieden hervortreten
zu lassen und es lebendig und persönlich darzustellen. Andere (wie
es scheint, die Mehrzahl) finden, dass ihm dieses, im Ganzen
genommen, gelungen, dass aber seine Besehreibungen, seine Schilderungen
oftmals zu ausgedehnt, zu übervoll von Bildern, zu überladen von
Pracht und blendendem Glanze sind.»

Tycker man sig i den objektiva och välbalanserade värderingen
av diktverket närmast spåra Palmblads hand — den varierar i all
korthet synpunkter från hans recension av »Lycksalighetens ö» i
Svensk litteraturtidning 1824 — så är det parti av kritiken som
utvecklar sagospelets idé uppenbart författat av ingen annan än
Atterbom själv eller direkt grundat på hans utkast. I Atterboms
konceptanteckningar till »Lycksalighetens ö» finnas nämligen några
på tyska skrivna meningar, börjande med orden »Auch in ihrer
allerschönsten Blüthe», och dessa gå så gott som ordagrant igen i
den nyss citerade passagen.[1] Även det som icke återfinnes i
anteckningarna återgiver troget såväl i sak som form skaldens tankeschema
och har endast undergått en nödvändig arrangering. Tydligen
fann Uppsala-kretsen med skäl Hammarsköld brista i insikt om
diktverkets andemening, han må än häri varit ganska ursäktad, och
den onekligen bäst initierade fick i stället gripa till pennan till
sagospelets uttolkande. Anteckningarna på tyska, som eljest icke
användes i konceptets strödda tankespån, äro av allt att döma
nedkastade för artikeln i »Conversationsblatt». Härigenom vinner man
å andra sidan en datering för dessa anteckningar; de måste,
åtminstone delvis, förskriva sig från hösten 1824. Det blev
Hammarskölds lott att korrigeras så snart han yttrade sig om
»Lycksalighetens ö»; hans kyliga anmälan i Svensk litteraturtidning
framkallade genast en ny och beriktigande recension av Palmblad, och
då verket nu skulle presenteras inför tysk publik, är det Palmblad
och Atterbom som taga hand om hans opus och sörja för det
riktiga förståendet. Det är för övrigt icke sista gången Atterbom på
detta vis tolkar sin egen skapelse. Amalia von Helvigs stora
referat av »Lycksalighetens ö» i »Morgenblatt für gebildete Stände»
1828 stöder sig likaledes vid förklaringen av sagospelets spekulativa


[1] Se reproduktionen i faksimil i Schück och Warburg, Illustr. sv.
litt.-hist.
III, s. 320.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free