Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 13
Ängeln: Quem quaeritis in sepulchro, o christicolae.
Märlorna: Jesum Nazarenum crucifixum, o coelicolae.
Ängeln: Non est hic, surrexit sicut praedixerat. Ite nuntiate
quia surrexit.1
Ängeln brukade därefter taga upp en linneduk ur graven och
visa den för kvinnorna.
Så när som på den sista detaljen och vissa tillägg, vartill vi
återkomma, överensstämmer, som synes, Linköpingstexten
fullständigt med det liturgiska dramat i dess enkla form. Det är därför
av ett visst intresse att något beröra teorierna om detta primitiva
dramas uppkomst.
Den moderna forskningen har alltmera kommit till insikt om
att det primitiva påskdramat endast betecknar slutetappen i en lång
föregående utveckling inom liturgien. Man har också lyckats
konstatera de viktigaste länkarna i denna evolution. I en introittrop
(från 900-talet, använd i S:t Gallen), som påträffats av L. Gautier,2
återfinnes den »ursprungliga» påskdialogen men utan antydan, om
den sjungits av kör eller enskilda personer. På grund av den tidiga
förekomsten förefaller det dock sannolikast, att blott vanlig
antifonsång förekom.3 En påskritual från S:t Denis representerar ett
stadium närmare dramat: här skall samma dialog sjungas växelvis
av två grupper sångare, som trätt ur kören (se Lange, a. a., s. 20).
I den följande utvecklingen inskränktes sångarnas antal ytterligare.
För att förklara påskdramats uppkomst har man också gjort
en sammanställning med »depositio» och »elevatio». Uppenbarligen
finns här en samhörighet: kvinnornas besök innebär ju endast en
fortsättning på vad som hänt under natten, och rent praktiskt sett
är det samma grav, som användes vid alla tre ceremonierna.
Överhuvud tycks det vid nästan alla kända påskspel ha funnits en grav-
1 Lange (a. a. s. 29) räknar till det första utvecklingsstadiet också »Quis
revolvet nobis lapidem» (i början), som också förekommer i Linköpingstexten, samt
en slutsång »Surrexit ete.» i olika fattningar (a. a. s. 18); till frågan om dess
förekomst i Linköpingstexten återkommer jag.
2 Histoire de la poésie liturgique au moyen äge. Les Tropes I (Paris 1886,
s. 219 f.). — Introitus är benämningen på första delen av den katolska högmässan.
Troper kallades de — inofficiella — interpolationer, som under medeltiden gjordes
i olika liturgiska texter, tillhörande Introitus, Kyrie, Gloria ete. (se Gautiee, a. a.
s. 1,142 et passim.). Ursprungligen voro troperna inskjutningar av rent musikalisk
art (s. 65).
à Lange (a, a. s. 20) anför ett vägande bevis. Man vet beträffande ett mycket
liknande fall, en trop tillhörande himmelfärdsliturgien, att utförandet ej var annat
än körsång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
