Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Alf Kjellén
Enligt Chambers (a. a., II, s. 22) använde man som sepulchrum,
järnte kistor och dyl., också kryptan (speciellt i stora kyrkor) eller
någon »niche or recess», vari änglarna kunde sitta. Vi måste tänka
oss, att någon av dessa stora former avses i Linköpingstexten.
Med min undersökning har jag velat visa, hur nästan varje
detalj såväl i texten som i de »sceniska» upplysningarna kan ledas
tillbaka till det latinska primitiva påskdramats allmänna struktur.
Den fråga, som tidigare antytts, i vilket förhållande
Linköpingstexten står till det liturgiska dramat i Gotha-breviariet, torde
härigenom ha förlorat en stor del av sitt intresse. Det förefaller
likväl sannolikt — för att ej alldeles förbigå denna punkt — att
Gotha-texten eller därmed nära »besläktad» text utgör grunden för
Linköpings versionen. Scenanvisningarnas formulering synes mig
nämligen vara av en frappant likhet, som ej kan förklaras ur
påskdramats allmänna drag.
Detta är det enda liturgiska påskdrama, som jag funnit i
svenska bibliotek.1 Det finns likväl några spridda notiser, som höra
hit. Dessa uppgifter visa sig vara ganska rikhaltiga beträffande
»depositions»- och »elevations»-seden men mycket sparsamma och
problematiska när det gäller verkligt dramatiska uppföranden.
De rent medeltida notiserna äro icke många. I den bekanta
berättelsen om S:ta Katarinas »deposition» alluderas det i förbigående
på »elevationen». — Under förberedelserna på påskmorgonen
»ringdes i alla klockorna i Tornet och alla Altare klockor, the små innan
grindena, likarvis som plaegar vara och göras om Påska Otte, thå
korset upptages».2
Ett par skråstadgar äro av större vikt, då de visa på ett
deltagande av lekmän i dessa rent kyrkliga ceremonier. I en stadga
för dragarna3 heter det »Item hvilken broder som tilsetter warder
1 En genomgång av K. B:s missaler ger vid handen, att »depositionen» i
regel förekommer. Vad åter »elevationen» beträffar, ger en liknande undersökning
så gott som negativt resultat. Bland U. U. B:s handskrifter har jag endast funnit
»elevationen» omnämnd ytterligare i ett antiphonarium (C 481). Båda bruken
jämte »visitatio» voro främmande för den från Rom fastställda ritualen men
brukades mycket i Tyskland och i några andra länder. (Se Thalhofee, a. a., I, s. 637
och 653.)
2 I Scriptores rerum sveciarum medii aevi, III, Ups. 1876, 2, s. 272, jfr
Milchsack, a. a., s. 127: enligt ordo Augustensis börjar elevationsceremonien »sub
pulsibus matutinarum».
3 I »Skråordningar» = Samlingar utgivna av Sv. Fornskriftssällskapet, Del 13,
Sthlm 1856, s. 196. Stället omnämnt i Hildebrand, Svensk Medeltid, Sthlm
1898—1903, del III, s. 563.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
