Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 19
at bera wars herra vpstandelse beläte om pascha nath eller
gang-daga ok forsumer thet böthe j embetet ena tunno ööll vtan nåde
ock i byssanne twå märcker wax».1
JFrån Tyskland och England ha vi åtskilliga belägg på en
medverkan från gillenas sida; här var det särskilt vanligt, att
gillesmedlemmarna höllo väkt vid graven och sågo till att ljusen brunno.2
Saken blir särskilt intressant, om den ses såsom ett — om också
ej så betydande — tecken på sekularisering av de kyrkliga
dramatiska ceremonierna. I själva verket var härifrån ej steget långt
till att gillesbröder övertogo roller i den »visitatio» som följde på
morgonen (jfr Milchsack, a. a. s. 129). I denna övergång ha vi en
av förbindelselänkarna mellan det liturgiska dramat och det senare
gillesspelet.
Vi funno i de liturgiska texterna, att »depositionen» hörde till
den gängse kulten i Sverige. Med »elevationen» åter ställer det
sig annorlunda. A ena sidan förekommer den blott i två liturgiska
texter — efter vad jag kunnat finna — men å andra sidan ha vi
här två belägg, av vilka särskilt det senare dokumenterar ett ganska
omfattande bruk. Enligt min uppfattning måste denna svårighet
lösas så: ceremonien var vanlig, men försiggick utan liturgisk
apparat. Det finns ingenting i notiserna, som talar emot detta
antagande; vi ha också flera belägg från England och Tyskland, att
elevationen skedde på detta sätt (Chambers, a. a. II, s. 20). Det
förefaller sannolikt, att elevationen överhuvud taget inkommit från
Tyskland, där den var mycket populär.3
Det vore naturligtvis av åtskilligt större intresse, om några
flera belägg funnes för förekomsten av »visitatio» i Sverige. Man
har givetvis ingen anledning antaga, att denna lilla dramatiska
episod överhoppades vid utförandet av Linköpingsliturgien; emot
detta tala också vissa tillägg och omskrivningar, framförallt den
mariginalanteckning, som begynner »solet tum fieri ete».4
1 Hos Dijkman (a. a. s. 116) lia vi ett liknande belägg från
Långfredagsbruken: »Ibland de gamlas / för Eeformationstiden / här i Sverige / Kyrcke syslor
finner jagh warit brukeligit / at hålla mycket wäsende medh Christi Korss belätes
/ Crucifixet som de eljes kalla/
nedertagande/uppsättiande/nederläggiande/omkring-bärande uthi Stoor Process af Folck /med korss/.»
2 Se Chambeks, a. a. II, s. 23, och A. Heales, Easter sepulchres ete. i
Archaeologica, vol. XLII, s. 272, 274 et passim.
3 Se Thalhofee, a. a., I, s. 653.
4 Litteraturen om Linköpings domkyrka ger ingen ledning för bestämmande
av »gravens» utseende här. Se G. Westling, Linköpings domkyrka (Link. 1903)
och A. Ridderstad, Östergötland II: 2 (Sthlm 1918), s. 1025 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
