Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 23
det vara den uppståndne Jesus. På samma sätt uppträder Kristus
ofta i vissa mera utvecklade liturgiska spel, som upptaga en scen
mellan honom och Magdalena (jfr Milchsack, a. a., s. 67). Men
detta tillägg gjordes ganska sent (se Meyer, a. a., s. 61 och 98)
och synes hava förekommit blott i få kyrkor i utlandet.
Denna omständighet gör Romdahls antagande, att påskdramatik,
som spelats i Västgötakyrkor, inverkat, föga trolig, och även övriga
likheter visa sig vid närmare granskning vara mindre bevisande.
Det är möjligt att i vida högre grad än .Romdahl tänker sig, visa
upp utländska paralleller till motiven, och härigenom blir det
givetvis mindre anledning att antaga ett inflytande på bildverket från
svenskt dramatiskt uppförande.
G. Dalman (a. a., s. 18 f.) har först framkastat tanken, att
serien sammanhänger med »einem Altar zum Heiligen Grabe oder
einer Nachbildung des Grabes Christi», och det förefaller ej otroligt,
att stenrelieferna en gång hört ihop med en Kristi grav i form av
en »stenkista», som ju enligt Dijkman var en rätt vanlig typ.
I de stora kulturländerna finnes det åtskilliga exempel på att
Kristi »grav» utsmyckades med bildframställningar, som röra sig
motiviskt mycket nära den behandlade Forshemsbilden.1
Eökfats-svängande änglar och sovande riddare voro överhuvud taget mycket
omtyckta motiv (se Chambers, a. a., II, s. 22). Att den avbildade
scenen i denna utvecklade gestaltning verkligen kommit till
uppförande i Forshems kyrka eller i någon närliggande helgedom är
således ett alltför löst antagande att bygga på.
Flera fakta, vilka skulle kunna bestyrka förekomsten av
medeltida liturgisk påskdramatik i Sverige, har jag ej funnit. Den
»ludus resurrectionis», som utlånades 1506 av rektorn i Söderköpings
skola (se Silfverstolpe i Samlaren IV, 1883 s. 64), har troligtvis icke
något med den liturgiska dramatiken att skaffa. Allt tyder på, att
detta spel varit avsett för uppförande av skolans lärjungar, så
mycket mer som titeln »ludus» är mycket ovanlig beträffande det
liturgiska dramat (se Chambers, a. a., II, s. 104).
Huru ställde sig reformationen till de liturgiska påskspelen?
Frågan är av ganska stort intresse, icke minst därför att det varit
1 Så ses t. ex. på ett elfenbensskrin i Stuttgart (Dalman, Tafel I) en ängel
på en tumbagrav, tre kvinnor med rökfat och slumrande väktare vid graven.
Utförandet verkar ganska lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
