Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Alf Kjellén
landskyrkor förekommo de likväl möjligen ännu in på 1600
talet.1
Med uppmärksamheten fäst på dessa omständigheter måste man
a priori ställa sig något tveksam gentemot Schücks teori (Sv. Lit.-h.
1885 f., s. 593) beträffande den dialog mellan »ängeln» och »Maria»,
som han funnit i två olika — svenska — versioner från 1600-talet
— i Rhezelius’ psalmbok 1619 och Paulinus’ Clenodium 1633.2
Enligt hans förmenande skulle denna dialog vara översättning av
något latinskt liturgiskt drama, som brukats under katolska tiden
här i landet; efter reformationens genombrott hade man — anser
Schück — övergått i svenska kyrkor till att uppföra översättningen.8
I det liturgiska påskdramat träffar man överallt på samma
kärna: samtalet mellan änglarna och Maria (Mariorna), som alltid
ges i samma vändningar. Om nu verkligen dialogen skall tänkas
vara en översättning av ett liturgiskt drama, bör åtminstone dess
schema kunna spåras. Som jag strax utförligt skall visa, tycks
dialogen i det hela hava en annan karaktär och leda sitt ursprung
huvudsakligen från annat håll.
Schück torde ej ha observerat, att dialogpsalmen, som vi kunna
kalla denna psalm — bestående av episk inledning, samtalet och
folkets kör — redan förekommer tidigare än i Rhezelius’ psalmbok,
nämligen i 1610 års psalmbok (Stockholmsupplagan) uti en version,
som sedan går igen icke blott i 1633 års »Clenodium» utan också
i de flesta psalmbokstryck under 1600- och 1700-talet — den
medtogs i oförändrad form i alla omtrycken av 1695 års psalmbok. 1
de provpsalmböcker, vilka utkommo under 1700-talets senare hälft,
den Celsiska psalmboken och andra4, saknas däremot dialogpsalmen,
som väl föreföll den rationalistiska tiden till läggningen alltför
»katolsk» och i formen alltför avstickande mot den regelrätta
psalmstilen.
Som nämnt, finns det två versioner, av vilka en blivit den för-
1 »Kristi grav» och dylika föremål bevarades i landskyrkor och blott där
långt fram i tiden.
2 Ang. de utförliga titlarna se J. Beckman, Svensk Psalmhistoria, resp. s. 1002
(n:r r) och 995 (n:r 34). I bägge fallen står psalmen upptagen bland
påskpsalmerna.
3 Schück stöder sig här på Rhezelius’ tillkännagivande, att han medtagit
översättningar, som hans fader verkställt från latin. Men det är egendomligt, att
icke det latinska originalet under sådana förhållanden anges, vilket sker nästan
undantagslöst med de andra översättningarna från latin i Rhezelius’ psalmbok.
4 Se Schück & Wakburg, Sv. ill. litt.-h., d. II, s. 639.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
