Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya akter i rättegången om Gilliare Kwaal. Av Fredrik Sandwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Fredrik Sandwall ■
till thenna Högstlofl. Kongl. HoffRätt min diupstödmiuke bön at willa
uti nåder behaga (: efter mihg ingin appellatio?i eller wädning tilstädes1 :)
antaga thenne ringwärdige bönskrift ok saken granligen skiärskådandes
min dorn förbättra, på thet jahg ej, som reda altför mykkit för min
oskyldigheet ok wälmening skeed, then nesa må undergå, som är at
wara bilthoger uhr Stokholm; Jahg kunde nogsamt framstella min
otwiklig ok oundwiklige ruin, som therafE förorsakas, iempt Heer motiver
then Högstprislige Kongl. Hoffrätt the [thes ?] mehr at beweka, män
som sanningen [är] bahr, ok oskuld ey någon ohrdkåpa höwer, dy beder
iahg ödmiukligast mihg rätt wederfahra låta, ok i fall jahg brotslig
finnes will jahg ey undraga mihg thet hårdeste straff, män som mitt
egit samweet mihg uhrsakar ait så förwifiar thenna Högströmlige Kongl.
HoffRäts owildhuge ransakning dom-bättring; bediandes i medier tidh
at nådigst måtte befallas at jahg ey så hård fängslad om dagen åt
minstone mine saker ok bestelningar omhuxa kunde; Så twikar jahg
ingalunda utan min oskuld skäl en gång sool-lijk alla twiwelsmåln
fördriwa ok mihg åt minstone mad äran lijklig dö låta; Rättwisan
warder som jahg förmodar mihg min bön ey för-neka ok jahg skall
aldrig försumma at beflita mihg om at finnas in til grawen
Den Högstprislige Kongl. HoffRäts
ok the respective Herrars
aldra ödmiukeste ok
troskyldigste tiänare
Uhr fängsle d. 17 jannar
1670. LaBe JohanJ5on.
Det lider ett stycke in i februari. Lucidor sitter alltjämt
häktad. I. det närmaste en månad har förflutit, sedan Gyllenstierna
appellerade till hovrätten. Själv reste denne därpå till sitt
landshöv-dingedöme i Finland, och hans fullmaktsinnehavare har begivit sig till
Östergötland. De göra sig alltså ingen brådska med målet utan synas
vilja hänsynslöst blott draga ut på tiden. Då inlämnar Lucidor
följande skrivelse:2
1 Enligt stadslagen, rådhstufwu-balker cap. III, skulle vädjan från borgmästare
och råd till hovrätt ske »innan the otta dagha epter thet honom domber dömder
war», i vilka åtta dagar publikationsdagen skulle inräknas (Isr. Arnell, 8werikes
Stadz-Lagh, s. 623; jfr Rättegångs-Ordonantie 1614, § 5). I förevarande fall skulle
appellationstiden således hava utgått den 17 jan. kl. 12. Huruvida L. avsiktligt
eller av ovetenhet försuttit fatalierna, kan ej avgöras. Han anhåller nu, att
hovrätten i stället för en formlig appellation måtte mottaga denna hans ’bönskrift’ med
anhållan om ’dombättring’. I följ. skrivelse talar han dock om att han »i laga
tijdh min [sin] böönskrifft låtit frambära».
2 Skriften är odaterad. Ej heller har i hovrätten anteckning gjorts å
densamma angående datum för dess inlämnande. Troligen har den av Lucidor
uppsatts den 10 och personligen överräckts vid hovrättens session den 11 febr. (se
nedan s. 48) och kanske därför ej diarieförts. Om den skrivits den 10 febr., skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
