Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya akter i rättegången om Gilliare Kwaal. Av Fredrik Sandwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Fredrik Sandwall
ignorantiam, att han föruth icke skulle betanckia hwad der af till familiens
wanheder skulle kunna herflyta och judiceras, hwilket han och endeles
uthj CiämbnersEätten wid ransakningen lätt förmerkia när honom
tillfrågades, hwad det war för ett ordh i werserne som så lyder, nembl.
Om han will haa faveur_, min höna, gåB och grijfi
är intet mehr i bruk, och actaB ey ehn . . . ,1
Som han intet wille uttryckia, utan i deB ställe lembnade någre
prickar, och hwadh han der medh förstodh, då förklarade han sigh
således, att det ordet skulle heta ijB eller glijB, men när
fullmäch-tigen opponerade honom hwarföre han icke ij B eller glijs, wille så wäll
med sine bookstäfwers stafwellser, låta uttryckia som woro lidelige ordh,
effter han derutinnan elliest många andra försmädelige och ohönige
ordh hade infattat. Då swarade han der på som föllier, sigh der medh
gifwa läsaren frij willia och tancka, att judicera der om som honom
bäst beföll och syntes, och wille han icke wid prickarne nämpna ijB,
så fick han nämbna ett ohöfwisk ordh, hwilket han och straxt nämbde,
och man för Högl. Kongl. Håfrättens respectz skull, her intet will
uth-seija. Och måste så äntelighen det han först förnekade, bekiänna, att
han mente det ohönige ordet, med samma prickar, föllier altså
ound-wijkeligen, att han det consilio och studio hafwer giordt.
2. Dat be wij sa, att han wår familia hafwer ändteligen williat
med sin smädeskrift despectera, och det länge hafft i sinnet, att sökia
illistigt och obliqve sina grofwa allusioner meningar och ordh påträngia,
sees och klarligen der af han som en mercenarius2 war, och bekiändt
widh Kiämbenärs rätten, det han intet annat siibcistance då hade till
sitt underhåld, än igenom sine poetiske skriffter, hwarföre hafwer han
då icke kunnadt, äfwen wäll inscribera detta, sitt Gilliare qwahl (: som
han det kallar :) någon annan, emädan twenne bröllop, som war H. Nills
Biälkes och H. Axell Leijonskiöldz, stodo emillan mitt och min broders,
der han som ehn mercenarius, äfwen wäll har kunnadt förtiäna penning:r
medh sine skriffter. Orsaken hwarföre han intet det har giordt,
är utan twifwell denne, att han då intet hade kunnat fulborda sin
scopumsy som war att diffumera wår familia, igenom en sådan famosum
libellum, hwilken hans intention klarligen och så skiönias kan, af den
brudfackla som han långe sedan tillfÖrende, migh på mitt bröllop
inscriberat hafwer, den iagh i sanningh siälf, som den (: hwilket sådant
icke i den ringeste måttan hade kunnat förmoda:) icke igenom las,
förr ähn då hans Gilliareqwahl på min broders bröllop publicerat war,
och den allehanda om dömmande och judicier förorsakade; Och kan iagh
salaprofessorn Pettee Lageelööf kallar honom »ett stoort ingenium etpæne aliquid
monsiri» (’och nästan ett under’), särskilt vad angår språk och poesi.
1 Verserna förekomma i Gilliare Kwaal såsom bevis på att de gamla
smekorden blivit urmodiga och ersatta av nya, sentimentala, falska och översvinneliga
»prunkohrd».
2 hyrd, besoldad, köpt man (d. v. s. ’hyrd, köpt skribent’).
8 mål, avsikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
