Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya akter i rättegången om Gilliare Kwaal. Av Fredrik Sandwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Fredrik Sandwall
han sig straxt och sade: men intet weet iagh om den handelen medh
Landzhofdingen H. Gyllenstierna, röijandes sig således i hastigheet,
då fattade min broders fullmecktige hårdt deruthj, och wille han skulle
wijsa honom hwem som hade sagt, att Grefwe Douglas och min
broder något querelle emillan förelupitt war, hwar till han först sade sigh det
intet så grandt kunna minnas, änteligh förmåtte fullmäcktigen hoos
rätten så myckit, att honom blef pålagt, upwijsa sin sagesman, der med
nämnde han een student widh nampn Johan Scheffer och flere som
Ciämbners Protocollet wijdare uthwijsar, hwilka stadztiänarne den ene
dagen effter den andra söckte, och igen finge alla så när som Johan
Sceffner (!). Och nekade alle der till, att dhe intet hade talat för
honom om den twisten1, och effter han intet kunde eller wille skaffa
fram sin rätta sagesman, ty protesterade fullmächtigen der oppå och togh
honom för den rätta man, som på samma handell hade uthj sine
werser så skambligen och oförswarligit alluderat, der med att kijBla
des mifigynnare till ett neBligit löije, så wäll som att gifwa andra som
allenast hafwa hördt om deras oenigheet, och intet af sakzens
rätt-beskaffenheet wetat, impressioner till min broders existimations förklaringhf!],
in till hans yttersta nesa och föracht, och ait under den pretext och
kappa, att han allenast Gilliareqwahl beskrifwer som han sin ohöflige
scriptum kallar, Hj tändes till äfwentyrs på dhem, hwilka honom hafwa
der till anstiftad t,2 så wäll som på sin adroité och behendige
ex-plication sigh ingen menadt der medh, utan libertate poethica brukat,
lijka som woro det capabelt att salvera en sådan ohöfligh menniskia
ifrån sitt förtiänte sträf; Woro det effterlåtit expresse eller subdole
ähr-ligit falk så att angripa, och der effter sigh således uthtyda, kunde
fuller ingen, högh eller lågh af hwariehanda willkor och condition, det
hälst woro, länger säker wara, om sin ähra och goda ryckte, än ohöflige
menniskior behagade.
5.3 Såsom afwunden är her ibland så stoor, att man intet gierna
kan hafwa någon framgångh och lycka, utan det icke enom mifiundes;
altså är her hendt, enär det först spordes, att förlåfningen war skiedt
emillan min broder och hans kiäreste, då hördes mångestädes sådane
discurser, nembl. att han det giorde för hennes goda skull (: hwilket
min broder högeligen af ehn part miBuntes, och twifwels utan, mäst af
1 Här förtiges kapten Forbus’ vittnesmål. För övrigt gick inför
kämnärs-rätten kärandens aktion ut på att få fram bevis för att greve Douglas stod bakom
som anstiftaren, se ovan s. 40 f.
2 Understruket i manuskriptet, här återgivet med spärrad stil.
3 I verserna 93—143 av Gilliare Kwaal driver Lucidor drastiskt med alla de
osanna »prunkohrd» och »all Fägrings-KoofS», som tidens poeter och ej minst han
själv i sina världsliga visor ägnade kvinnan, »jordgudinnan», och som även den
stackars giljaren måste »wäl kunna på sin Nagel», också ett giljarekval, särskilt
för den, »som thet ey hafwer lärt» och ej är »booklärd» nog. I sin burleska drift
med all denna osanna, svulstiga kvinnokult och i sin presentation av »jordgudinnan»,
sådan hon i verkligheten är eller kan vara, råkar Lucidor att använda sådana
uttryck, att de av brudgummen (och allmänheten) kändes som fullträffar. Bruden
var tydligen rik, liten och ful.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
