Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om källorna till vår yngsta rimmade rikskrönika 1452—1520. Av Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Georg Landberg
har Gottfrid Carlsson även av andra skäl funnet det antagligt,
att »Cronica Swecie» icke författats i Vadstena kloster. Han
analyserar krönikans helt nyskrivna prolog och framhåller, att en
Vadstenakrönikör förvisso icke skulle »ha gifvit Birgitta och Katarina
den anspråkslösa plats i helgonserien, som anvisats åt dem i
krönikan, och framför allt skulle han inte ha försummat att där
upptaga de båda andra birgittinska helgonen, mäster Peder i Vadstena
och priorn Peder i Alvastra, hvilkas kanonisation sedan 1400-talet
var ett fromt önskemål i Vadstena kloster och af hvilka den förre
ännu på 1540-talet var föremål för en hängifven dyrkan af
klosterbesökarna».1 — I stället förmodar Carlsson, »att krönikan författats
af någon östgötaklerk, som varit bosatt i Linköping eller i hvarje
fall haft nära anknytning till därvarande domkyrka och domkapitel».
Klemmings starkaste stod för åsikten, att redaktionen är gjord i
Vadstena är uttrycket »her til wastena closther» som förekomma
i glossan efter v. 476 i sammanfogningen. Dessutom förekommer
i ännu en glossa liksom på ett par ställen i själva krönikan
uttryck, som utvisa »nära kännedom af staden och klostret».2 Nu
framgår det emellertid av en i annat sammanhang utförd
undersökning, att den äldsta handskriften av krönikan, som Klemming
följt, endast är en [tidigast i slutet af 1520-talet tillkommen] kopia
av den nu förlorade originalhandskriften.3 Härav följer, att man
icke utan vidare kan som Klemming antaga, att ifrågavarande
glossor tillhöra själva redaktionen. Och uttrycken i själva
krönikan, som utvisa kännedom om Vadstena och dess kloster, behöva
ju ingalunda utesluta möjligheten av att en Linköpingsklerk är
författaren. Däremot är det ju mycket möjligt, att den äldsta kopian
härstammar från Vadstena kloster.
Vi ha alltså hittills endast nått så gott som negativa resultat:
varken Sturekrönikorna eller Vadstenadiariet äro källor till yngsta
rimkrönikan. Däremot kan Ericus Olai »Chronicon regni
Gothorum» klart påvisas som utnyttjad vid utarbetandet av krönikans
förra del. — Löw har i »Sveriges forntid i svensk
historieskrivning» (s. 29) påpekat, att författaren till rimkrönikornas yngsta
redaktion vid sin bearbetning av Lilla Eimkrönikan använt Ericus
1 G. Carlsson, Nya svenska helgon vid reformationstidens ingång. Kyrkoh.
Tidskr. 1920—21, s. 249 f.
2 Klemming a. a. I, s. 202 f. III, s. 290.
3 G. Cablsson, Anteckningar om ett par svenska helgon. Kyrkoh. Tidskr.
1919, s. 343.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
