- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 7. 1926 /
151

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Almquists Sviavigamal 151

Sviavigamal!x Holmberg har emellertid även andra skäl än det
rent stilistiska. Bland Almquists handskrifter finnes nämligen
bevarat ett utkast med titeln Ett av företalen till Sviavigamal,
avtryckt dels i Kronol. ete. sid. 184, dels i Saml. Skr. 15 Anm. sid.
396, som gör intryck av att vara skrivet, innan planen till
Jaktslottsberättelserna och Törnrosens bok koncipierats. Holmberg antar,
att denna inledning skrivits i syfte att inordna Sviavigamal i Jordens
Blomma och förmodar, att ett brev från Värmland till Henrik
Öfverberg av den 9 nov. 1824 kan ge oss den exakta tidpunkten för
dateringen. Almquist skriver nämligen där: »Jag har nu ingenting
vidare att berätta dig, om icke det, att jag skrivit 4 à 5 sagor.
Det hör till framtiden.» —

Almquists avsikt med Sviavigamal var att skapa en svensk
hjältesaga, att i berättelseform ge oss »’Sveas krigspoem’, eller
hjältehistoria genom alla tider och i alla länder».2 Hans förebild
var därvid Ferdusis mäktiga persiska sagoepos Schahnameh
(Konungaboken). Ett utdrag av detta i tysk prosaöversättning hade utgivits av
J. Görres 1820, och som Holmberg påpekar3, hade det gjorts bekant
i Sverige genom Atterbom i Svensk Literaturtidning 1820 och
genom Palmblad i Hermes 1821. Utom det företal till Sviavigamal,
som redan omnämnts, finnes ännu en inledning i behåll, avtryckt
i Saml. Skr. 15 Anm. sid. 397—8, där Almquist jämställer sitt
Sviavigamal med detta persiska skaldeverk. Denna inledning vill
Holmberg hänföra till tiden omkr. 18304 och anför som skäl därtill de
förändrade åsikter, som Almquist låter komma till synes i
Jaktslottets slutgiltiga avfattning 1832.5 Richard Furumo säger
nämligen där: »Ferdusi och jag äro alldeles icke storheter, som kunna
mätas med varandra».6 Genom att sammanställa detta yttrande med
ett liknande i imperialoktavupplagan 18497, kommer Holmberg till
slutsatsen: »Emellan dessa båda årtal kan således knappast den

1 I sin anmälan av Holmbergs avhandling i Svenska Dagbladet den 4 dec.
1922 ställer sig Böök tvivlande inför den nya dateringen.

2 Saml. Skr. 15, Minnesfest den första april, sid. 23.

3 Avhandl. sid. 108.

4 Anm. till Sviavigamal, Saml. Skr. 15 sid. 396 och Kronol. ete. sid. 185.

5 Holmberg har använt denna inledning som en länk i sin beviskedja i
diskussionen om Jaktslottets tillkomsthistoria. Se Kronol. ete. sid. 198. Jfr även Henry
Olssön i Samlaren 1924: MannaSamfund, sid. 122 f. Inledningens tillkomsttid
skall diskuteras i det följande.

6 Saml. Skr. 5, sid. 79.

7 Minnesfest den första april, sid. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1926/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free