Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Hjalmar Sundelöf
Törnrosinledning ligga, där Almquist-Furumo på fullt allvar gör
anspråk på äran att kunna berätta en Svensk Schahnameh. Tvärtom
är det troligt, att han med Eichard Furumos ord i Jaktslottet velat
där inskjuta en polemik just mot sin egen tidigare inledning till
Sviavigamal. Då denna passus i Jaktslottet skrivits, har han
tydligen redan insett planens omöjlighet.»1
Emot Holmbergs resonemang är först att invända, att Richards
yttrande i Jaktslottet ej har att göra med en Svensk Schahnameh
utan med »historier och avhandlingar om hela världen2 ifrån dess
begynnelse till dess slut, och det ordentligt». Detsamma framhålles
på det andra ställe i Jaktslottet, där Ferdusi för första gången
nämnes. Herr Hugo erinrar sig »ingenting mindre än detta
storverk av Ferdusi, som i ett enda kolossalt skaldestycke, Schahnameh,
omfattade hela Persiens öde, glänsande hjältetavlor och olyckor.
Vad kunde vara ståtligare än att i det vackra himmelska lugnet på
hans eget slott, i kretsen av ej så litet djupsinniga, snillrika och
glada anhörige, få se för sig målas någonting ditåt? ja, något
mycket mer, emedan hela världen är mer än Persien8» * Almquist
har sålunda i Jaktslottet satt det väldiga persereposet i samband
med Törnrosberättelserna i sin helhet och drömt om att av sin
Törnrosens bok kunna göra en hela världens Schahnameh. Denna tanke
på en skildring av »hela världen ifrån dess begynnelse till dess slut»
var icke någonting nytt utan endast Almquists gamla älsklingsplan,
som han skulle förverkliga. Som Holmberg påpekat5, var det just
Jordens Blomma som i första hand skulle ingå i Törnrosboken.
Att den persiska hjältedikten varit av en viss betydelse för ett
samlingsverks tillkomst, bekänner Almquist, då han i Jaktslottet
låter herr Hugo säga till Richard: »Bästa du! kom med dina
stycken så, att de alla tillsammans bilda ett enda stort, ordentligt
och förståndigt helt. Jag är intagen härav, det är min käraste
tanke: jag har alltid haft den, och jag eldades ännu mer därav, då
jag läste Ferdusis verk6.»1 När Almquist stiftade denna närmare
bekantskap med Ferdusi är ovisst. Det kan ha skett 1820—21, och
i så fall kanske Schahnameh varit en sporre för tillkomsten av
1 Kronol. ete, sid. 186.
2 Kursiv, här.
3 Kursiv, här.
4 Saml Skr. 6, sid. 17.
5 Kronol. ete, sid. 189 f.
6 Kursiv, här.
7 Saml. Skr. 5, sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
