Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquists Sviavigamal 155
hällets grundläggning, och, vidare fortsatt, såsom ett skilderi av
dess utbildning genom tidevarven, så bleve ett sådant poem för oss
vad Firdusis Schahnameh är för Persien; och vår själ kan, i
fosterländsk mening, ej förtjusas av någon större poetisk tanke.» (Sid.
13—14.)
Almquist uppehåller sig i fortsättningen rätt utförligt vid Lings
misslyckande och orsakerna härtill samt avslutar sin artikel på
följande sätt:
»Gå vi igenom vad vi sagt, så ser det ut, som skulle vi i
Åsarne finna ingen enda förtjänst; ty ett poem, som saknar både
människoskildring (det inre spelet) och händelseskildring (det
yttre spelet), måste just ej besitta någon egenskap att tala om.
Det är så också. Lings Asar hava ingen förtjänst, mer än den, att
vara till. De utgöra den största svenska poetiska tankes enfant
perdu. Ingen skall läsa dem; och likväl skola de för framtiden verka,
vad intet svenskt poem hittills verJcat.1 Detta låter fullkomligt som
en gåta, och dock är det ingen annan än den, som mänskligheten
i sin stora arbetsmetod genom seklerna alltid företett. Om Huss
veta nationerna föga mer, än att han brändes: men om Luther veta
vi alle, att han gav oss seger.» (Sid. 21.)
Med kännedom om artikelförfattarens tänkesätt under denna
tid och hans fantastiska, djärva planer i övrigt,2 är det icke svårt
att förstå, vilken han tänker på, när han nämner Luther, och när
han talar om Ariosto som Ling-Bojardos efterträdare. Almquist
meddelar oss helt enkelt här den betydelse, Ling haft för tillkomsten
av Sviavigamal och ägnar Asabarden en hyllning för de misslyckade
Åsarne, som dock blivit »villkoret och grunden» för Sveriges
Schahnameh.3 — Hur intimt denna artikel sammanhänger med Sviavigamal,
framgår också därav, att det företal, i vilket sagosamlingen
jäm-ställes med Ferdusis verk, till större delen återfinnes här (sid. 14 rad
25—sid. 16 rad 8). Vid en detalj jämförelse kommer man till det
resultatet, att företalet måste vara det äldre. I tidningsartikeln
förekomma en del mindre tillägg och förtydliganden, som klart peka
i denna riktning. En svensk Schahnameh var sålunda i juni 1839
redan under utarbetande. I det följande får jag tillfälle att
närmare söka bestämma den tidpunkt, då den påbörjades.
1 Kursiv, här.
2 Se exempelvis Weein, C. J. L. Almquist Sthlm 1923, sid. 32—35.
3 En parallell till ett dylikt skrivsätt finnes i Prästens ställning i tidevarvet,
som författats vid ungefär samma tid. Se Saml. Skr. 9, Ini. sid. xxi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
