Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Hjalmar Sundelöf
egendomligt, men har säkerligen sin grund däri, att han just vid
denna tid hade sitt huvud fullt med planer på en omfattande
litteraturkritik. Denna skulle utövas av Herr Hugos akademi, som
också för den skull konstituerats år 1838. Våren 1839 var
akademiens recensionsutskott i full verksamhet med »ett vittsyftände
kritiskt verk, ämnat att särskilja ’tvenne världssträvanden’».1
Dessutom planerade Almquist tvenne avhandlingar: Om fosforismens
betydelse inom svenska poesien och Om göticismen i poesien . . .2.
Men i Sviavigamal insmögo sig också andra aktuella spörsmål.
Samhällsf örbättraren Almquist var alltför livligt verksam under denna
tid, för att icke hans reformplaner skulle komma till synes även i
hans »Sverigehistoria». Åsarna komma till Jotunheim med
humanitetens och upplysningens läror. När de på Gylfes välkomstfest
bli trakterade med flugsvampslag, brännvinets föregångare, uttalar
deras hövding sitt misshag över denna dryck (sid. 54). Samtidigt
förkunnade Almquist de absolutistiska lärorna i folkskriften Arbetets
ära3 och i tidningsartikeln Om folknöjen betraktade ur politisk
synpunkt4 i Dagligt Allehanda.5 — Men Odén har också annat att
undervisa Gylfe om. Han vill göra landets alla trälar till fria
tjänare, och han ger »tvingmännen» »en ny lara om tjänarskapet»:
»Det är tjänarens lott, att icke vara träl och icke herre. ... Ej alla
hava av gudarne den kraft, att helt lätt vara herre utan att svindla
och falla, efter ingen binder och stödjer en sådan; men trälen står
bunden och fastgjord så, som ingen människa bör vara, och det är
skam och fegt. Men mitt emellan herre och träl är tjänarenslott.
Han är ej så fri att han faller: ej så bunden, att han står fastläst.
Så skall den nya lyckan vara kring Mälarstrand» (sid. 62). I
Svenska fattigdomens betydelse hade Almquist redan med iver och
intresse, i överensstämmelse med liberalismens program, framhållit,
hur lyckan skulle kunna bli bofast i de svenska hemmen genom ett
bättre förhållande mellan herre och tjänare. — Men främst är
naturligtvis åsarnas reformiver inriktad på kvinnans frigörelse. Mer
än en gång få de anledning att förundras och vredgas över
jumala-flickornas och tussadekornas förtryckta ställning.6 Vid sin första
1 Saml. Skr. 17, Ini. sid. xxxni f.
2 Saml. Skr. 17, Ini. sid. lxvii f.
3 Saml. Skr. 12, sid. 16.
4 Saml. Skr. 9, sid. 203.
5 Jfr BÖÖK, a. a., sid. 228 f.
6 Sid. 72 f., 95 f., 204 f. Jfr Böök, a. st
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
