Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Hjalmar Sundelöf
antingen såsom underjordisk, genom vulkaner uppblossande eld, eller
såsom öfverjordisk, i åskan dundrande och med ljungeld förstörande;
hvarföre han i dessa begge fall, såsom vredens, hämndens och
förhär jelsens fasansfulle demon, endast genom de utsöktaste offer
troddes vara att försona» (sid. lxiv f.). I Valtuna saga ger oss Niak
alldeles samma redogörelse för religionsutvecklingen:
»Skall nu här icke mera blotas och slaktas åt Val? ropade han.
Men då vet jag ett: här skall i stället spelas åt Val; och det
skall jag göra.
Ty det har jag hört, att förrän man blotade åt den höge
Gim-les herre, sjöng man åt honom och spelade.
Det var i fordomtid. Då sade man icke: Val gapar med hunger
efter den bundnes kött på hargen, och Jumalas näsborrar vädra
ångan av den levande brinnandes låga, såsom en söt lukt.
Ändock sken glans ur Vals höga hall på den tiden, och Gimle
stod spänd över rosiga ängars doft.
Därföre vill jag sitta vid älven och spela under Gimles tak,
såsom det skedde i fordna år, innan det stora vattnet horn, och då
Val var god1» (sid. 190 f.).
I brevet talar Almquist om galliska offer »i heliga sjöar
(gallsjöar?), der offren nedsänktes» (sid. xcin). I Valtuna saga (sid.
151 f.) få vi en livfull skildring av en sådan offerhandling, då asen
Fyse ömkligen avlivas vid valfiskens (jfr brevet, sid. cxli)
helgedomshus vid Valstanäs (jfr brevet, sid. xciv). — Dessutom bjuda
de tvenne arbetena på en mängd överensstämmelser, när det gäller
Almquists fantastiska namnforskning.2
För att få en någorlunda antaglig datering för Valtuna saga
är det sålunda betydelsefullt, om man ungefärligen kan bestämma
den tidpunkt, då Almquist författat sin vetenskapliga avhandling
om den skandinaviska Norden. Av allt att döma har han för
denna till en del byggt på S. Nilssons förutnämnda arbete om
Nordens ur-invånare3 — exempelvis om jotarnas Thorsdyrkan — och
då detta verk i fullständigt skick utkom först 1843, skulle alltså
brevets författande kunna förläggas till något av åren 1843—45.
En felaktighet i imperialoktavupplagan 1849 styrker oss i dessa
1 Kursiv, här.
2 En detalj iakttagelse kan anföras i detta sammanhang: År 1839 betraktar
icke Almquist Fresta som något »ursvenskt ljud» (företalet till Amorina, sid. xv),
men i Valtuna saga är det Frejs stad (sid. 157).
3 Nilssons undersökningar omnämnas i en not, sid. cvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
