Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottfrid Kallstenius: Två svenska bröllopsdikter av Jonas Rugman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Gottfrid Kallstenius
3) I dikten förekomma några stavningar, som lättast förklaras,
om man antar en isländare vara författare. Redan under senare
delen av medeltiden hade i isländskan uttalet av i och y
sammanfallit till i. På så sätt förklaras stavningarna lif ting1 (6 och
33), Frygia (173), dichtiga (7), det sista förmodligen lån från ty.
tüchtig.
4) Det tvåstaviga uttalet av fienders (114) och fienden (136)
stämmer med isl. fjåndi men icke med det på 1600-talet hos oss
gängse uttalet.
5) Som isländska lån böra väl följande ord uppfattas: hwa-handa
(13) = isl. *hvafr handa Varje slags5, jfr hvaä etna "allting5; slitna
(47) = isl. slitna cgå i tu5 (dock även belagt i fsv.); logen (49),
konta-mination mellan sv. lögn och isl. lygi; sedsemd (88) = isl. sinserna
cbelevenhet, goda seder5; sfe/(149), jfr isl. stef "omkväde, visa5; Astrils
åwext (161) snarare att sammanställa med isl. ávöxtur "frukt, gröda5
än med ä. nsv. åiväxt Met som växer på ett ställe5; åldrige (180)
kontamination mellan sv. aldrigh och isl. aldregi; Edlet (187), Adlet
(189) = isl. eMi (lånat redan av Stiernhielm i Hercules v. 422); lemmar
(191) = isl. limar "grenar5; weifwar (203) = isl. veifa "svinga, vifta5;
hundgey (208) jfr isl. gey, hundgá "hundskall5.
6) Man träffar i dikten ett par ord, som synas vara alldeles
specifikt rugmanska. I v. 100 finns det enstaviga ordet sJcafl
"trädfrukt5. Ordet träffas i Upplandslagen och Gotlandslagen i just
nämnda form och i y. fsv. och ä. nsv. som sJcafwil eller slcafwel.
Saken var givetvis okänd på 1600-talets Island, och ordet saknas
i västnordiskt språk. Men icke för ty träffas i Eugmans
»Monö-Syllaba Is-landica» SJcafl "Fruetus arborum5 (jämte icke få andra
svecismer, t. ex. Kok "Coctio5, Kor/ "Earcimen5). En infödd svensk
författare på 1660-talet skulle med all sannolikhet ha använt ordet
som tvåstavigt i versen2, och ingen annan isländare än en, som
sysslat med fornsvenska lagtexter — vilket Eugman bevisligen gjort —
skulle över huvud taget ha kunnat anbringa ordet.
V. 93 finns frasen går och ick1 öfwer sJcret. Den synes vara att
översätta »går icke heller allt för vida» eller »hoppar icke heller
över skaklorna» och sålunda att sammanställa med ä. nsv. gå öfwer
loppszBeswärs Umgkommelse, v. 208 är alldeles tydligt influerad av Stiernhielms
öfwerskrift pd Månan, och de homeriska bilderna synas mig i allmänhet ha ett
ganska starkt stiernhielmskt tycke.
1 Även avledningsändelsen -ing (i st. f. väntat -ning) pekar åt västnordiskt håll.
2 Även segl (4, 21) och ivatn (117, 131) användas som enstaviga i dikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
