- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
83

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Thorén: Kompositionen i Stagnelius' »Sigurd Ring»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kompositionen i Stagnelius’ »Sigurd Ring» 83

Jag återvänder till referatet. På körens uppfordran berättar
Gerda om Hilmas död. Och först nu få vi en skildring av denna.

Lugn sönk hon ned på gullbelagda stolen
Och af de tärnor som hon därtill utsett
Sig kläda lät i festlig brölloppsdräkt

När Gerda slutat sin berättelse, stämma tärnorna upp en
klagosång; efter denna övergå de till att besinna sig på sitt eget öde,
och fjärde akten mynnar ut i sången:

Hvad blir mitt öde? hvad okänd trakt
Skall se slafvinnan i Herrens makt?
På Thules halfö, den Necken famnar
Med dubbla haf
Hvar blir min boning och hvar min graf?

Denna granskning har alltså givit vid handen, att fjärde akten
kan sägas sönderfalla i två delar (r. 1—165 och r. 165—slut) som
var för sig äro enhetliga och ur sammanhangets synpunkt fullt
begripliga men som endast med svårighet kunna knytas till varandra.
Vid rad 165 kan man konstatera ett brott i sammanhanget.

I femte aktens första scen uppträda liksom i fjärde aktens
sista Gerda och brudtärnekören. Den börjar mycket abrupt med
följande ord lagda i munnen på en brudtärna.

De komma, himmel! horden I trumpeten
Där borta skalla? Sigurds skaror komma,
En skog af lansar rycker an mot borgen.
I gyllne rustning såg jag Sigurd glimma
Mot aftonstrålen. På en snöhvit fåle
Han red i spetsen för sin stolta här
Och rysligt höll ett blottadt svärd i handen.
Hör närmre ständigt skränar krigsmusiken
Vi äro alla, alla dödens barn!

Gerda; Var icke rädd! med svärd ej Quinnan dödas
Ej dvärgar smida djupt i bergens skymning
Det grymma järn som henne ger åt döden.
Med svärd nian endast ofullkomligt mördar,
Om rätt Du vill en bödels ära vinna
Så angrip hjärtat vid dess dolda rot
Bjud sorgens matk förtära lifvets blomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free