Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Thorén: Kompositionen i Stagnelius' »Sigurd Ring»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Ivar Thorén
Hur skall man nu förklara Stagnelius’ tillvägagångssätt vid
nedskrivandet av hs K? Har han från början haft klart för sig,
att den scen, han begynte med, ej skulle vara inledningsscen eller
har detta först under arbetets gång gått upp för honom? Det finns
många skäl som tala för att det förra varit fallet. Stagnelius har
säkerligen börjat med huvudscenen därför att denna mest
intresserade honom; den var en ingivelse, ett uppslag, som han ville fästa
på papperet, innan inspirationen förflyktigats. Som längre fram skall
visas, finnes det en ganska intressant parallell till detta i en annan
hs av Sigurd Ring. Observeras bör också motsägelsen mellan Hilmas
avskedsord till Sigurd (akt II r. 295 ff.), där hon tydligt ger
tillkänna sin avsikt att döda sig, och Sigurds uppträdande vid mötet
med Gerda och tärnorna (första scenen i hs K), där han ej ens
anar, att Hilma är död. Tydligen har Stagnelius vid nedskrivandet
av Hilmas avskedsord till Sigurd i andra akten ej haft planen för
det följande klar.
Av den textkritiska granskningen har bl. a. framgått, att dramat
Sigurd Bing i rent yttre avseende sönderfaller i två delar. Vi ha
först tre regelrätta akter; till dessa sluta sig några scener, vilka
av Stagnelius icke inordnats under någon rubrik »Fjärde akten».
Även i inre avseende, ur innehållssynpunkt betraktat o. s. v.,
kan Sigurd Ring anses bestå av två, icke fullkomligt ensartade
delar.
Om vi betrakta dramats innehåll, finna vi nämligen, att
huvudpersonen i de tre första akterna icke är Sigurd utan Hilma. Det
är om henne spelet rör sig, det är hos henne handlingens alla
trådar löpa samman. Dessa tre akter skulle lämpligen kunna
betecknas som en Hilma-tragedi.
Med samma rätt kan man kalla slutscenerna en Sigurd-tragedi.
De forma sig nämligen till ett drama, där Sigurd är den
dominerande personen. Och denne Sigurd är en annan än den, vi lärt
känna i dramats förra del.
Hilma-tragedien och Sigurd-tragedien inom dramat Sigurd Ring
synas mig böra vad den litterära formen beträffar härledas ur
väsentligen olika inspirationskällor. Bakom den förra ligger den
med fransk-klassiska mönster arbetande akademiska tragedien, bakom
den senare det antika dramat, novantikt uppfattat.
Vad nu först Hilma-tragedien beträffar visar redan en flyktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
