- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
129

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 129

även i landskapets södra hälft i Gesäter, Vedbo h:d, på gränsen mot
Bohuslän i väster och i Grinstad, Sundals h:d, vid Vänern i öster
(œpscet = uppsatt).

I det forna norska landskapet Bohuslän tycks — som ju är
att vänta av det geografiska läget — ^’-formen vara enahärskande.
Den är1 belagd så långt söderut som i Ytterby s:n av Inlands
Södra h:d.

Lika typiska som formerna satte, sätt(i) äro för Svealand och
Norrland, lika utmärkande äro satte, satt för Götaland.

Av Västergötlands typordslistor visa ej mindre än 145
a-form. Formen sätte förekommer — som variantform — i
socknarna Tived (på gränsen mot Värmland) och Hova (på gränsen mot
Närke) i Vadsbo h:d i nordöst och — ensam — i Fors och
Ås-bräcka i Flundre h:d samt Fässberg i Askims hid1 (mot Bohuslän)
i väster.

Den återfinnes i samtliga 38 listor för Östergötland, där
preteritum av sätta medtagits, också, som ovan nämnts, i listorna
för de nordligaste, mot Sörmland gränsande socknarna.

Likaså i alla typordslistor för Jönköpings län i Småland och
i 23 för Kalmar län. I den ena av listorna för Mörlunda,
Aspelands h:d förekommer visserligen alternativt ä-vokal (satd), men denna
är ej utmärkande blott för denna form utan förekommer i de flesta
ställningar i st. f. kort a, t. ex. i hatt, skaft etc. Den andra listan
för samma socken har överallt a.

På Öland råder ensam ^-formen1, varemot Gotland också i
detta fall hävdar sin släktskap med Upp-Sverige2 i dialektalt
hänseende. Preteriformen är nämligen där satte}

Vad de gamla danska landskapen beträffar, så upptager Lech4
för Skåne blott Æ-form, som också förekommer i de belägg från
Halland5 (Drängsered och Askome, Årstads h:d) och Blekinge
(Kyrkhult, Listers h:d, Tving, Medelstads h:d, Ramdala, Östra h:d)
som genom fil. lic. G. Hedströms försorg tillställts mig ur Lunds
landsmålsarkivs samlingar.

x Enligt benäget meddelande av prof. H. Lindkoth.

2 Hesselman, Sveamålen, s. 60 ff.

3 För uppgiften har jag att tacka fil. lic. H. Gustavson.

4 Skånemålens böjningslära (Lund 1925), s. 128.

5 Så även Wigforss, Södra Hallands folkmål (Sv. landsm. 1913—18), s. 213.

9 — 273. Samlaren 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free