- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
131

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 131

skrivit utanpå typordslistan som memorandum i fråga om dess
former: »riksspråksinfluerade eller ofullkomligt återgivna».

I östra Västmanland är frästa den normala formen. Den
återfinnes i Romfartuna, Ryttern1, Dingtunax, Himmeta1, V.
Skedvi1, Björskog1, Möklinta, Västanfors, Skinnskatteberg och Hed.
Däremot är den för Örebro länsdel av landskapet belagd blott för
Ljusnarsberg2 i norr på gränsen mot Dalarna. — Formen fresta
har jag i mina landsmålsanteckningar funnit blott för en enda
socken av Västmanlands län, nämligen Säterbo i sydväst. I Örebro
län tycks den i stället vara den vanliga. Den förekommer i Näsby1
Ervalla2 Nora1, Viker i söder, Hjulsjö1 i väster, Kamsberg3 i
nordöst samt i det centralt belägna Lindé2.

Av typ ordslistorna för Närke ha 20 e-form, 1 (Kumla) har
i-form och 2 ha stockholms-e (enbart). I den ena av dessa
sistnämnda listor, den för Stora Mellösa i Askers h:d, är uttalet på
grund av socknens geografiska läge mycket möjligt, då ju på andra
sidan Hjälmaren i öster ligga Sörmlandssocknar. I den andra, den
för Knista bergslag i Edsbergs h:d, är vokalen intet för blott denna
form utmärkande, då upptecknaren överhuvud använt stockholms-e
för kort e, t. ex. i bredd, hett o. d. Detsamma är fallet med två
andra typordslistor för Knista, den för Kvistbro i samma h:d samt
den för Grave i Örebro h:d, vilka samtliga jämte e alternativt
upptaga stockholms-e som stamvokal. Den för Grave har dessutom
som andra alternativform frista (= Kumla).

Målen norr om de typiskt uppsvenska visa i stort sett ej på
denna punkt överensstämmelse med de uppsvenska.

De 7 typordslistorna för Hälsingland registrera visserligen
genomgående ä-form, men de 5 för Medelpad ha lika
genomgående e-f>ø-^)form.

Av Ångermanlands-listorna ha ej mindre än 8 e-form. Listan
för det östligt belägna Nora visar stockholms-e, vilket är
förvånande, då både Nordingrå, Bjärtrå och Ullånger i norr och Viksjö i
sydväst ha e.

De 3 listorna för Västerbotten: Bygdeå, Nordmaling,
Nysätra ha alla stockholms-e, men detta har hos upptecknarna använts

1 Egna anteckningar.

2 Enligt uppgift av rektor S. Jansson.

3 Ramsbergs-formen har jag antecknad från södra delen av socknen. Hur
formen uttalas i norr, vet jag ej.

4 Så Borgsjö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free