Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Erik Neuman
de bägge facsimilerna betänksam, är skillnaden mellan g i facs. 1
och facs. 2. Under det den under raden neddragna delen av g å
facs. 1 nästan alltid bildar en upptill sluten ögla, så har skrivaren
av partiet i facs. 2 stundom nöjt sig med att draga ner g i ett
vertikalt, svagt bågformigt streck under raden utan någon som helst
fortsättning uppåt (t. ex. sagde r. 1, månge r. 8 nedifr.) eller, om
han låtit nederdelen böja av uppåt, i regel gjort fortsättningen
ytterligt kort, i form av en hake (t. ex. gudz r. 1, suerigis r. 8 m. fl.).
Emellertid må man observera, dels att hand 7 ej alltid låter
nederdelen av g bilda en upptill sluten ögla. Redan i det lilla
parti, som återges å facs. 1, finner man ett exempel, herberge (r. 10
nedifr.), där ej tillslutningen upptill är fullständig. Andra exempel
finnas längre bort hos hand 7 (se handskriften!), så t. ex. s. 161
och 163, där renskrivningen tydligen gått i en raskare takt. S. 163
finna vi t. o. m. {swerige v. 6215, lenge v. 6216) två g, som alldeles
likna ytterlighetstypen hos hand 9, d. v. s. sakna uppåtböjningen.
Dels finnes också hos hand 9 exempel på att nederdelen av g
bildar en upptill sluten ögla. Så redan i facs. 2, gudz (r. 6), sigia
(r. 11). Andra exempel återfinnas längre bort i handskriften, t. ex.
sig (v. 6820), gaa (v. 6833). Att de äro så relativt sällsynta, beror
naturligtvis därpå, att skrivtakten här varit så mycket raskare.
Även språkliga och ortografisTca likheter finnas. Så förekommer
hos hand 7 formen Jconde ’kunde’ (v. 5743, 6064), vittnande om en
övergång u > o 1. å framför nasal + konsonant. Ett exempel på
samma sak är troligen hos hand 9 rimmet (aff treldom oc) onda:
(i alla) stonda (= stunder) v. 6802 f. I båda fallen måste man
tillsvidare lämna oavgjort, huruvida språkdraget tillhört redaktören eller
utgör en »förbättring» av avskrivaren, beroende på nämnda
språkdrag i hans dialekt.
Vidare finna vi hos hand 7 formerna skippa inf. v. 5831,
sJcip-pit subst.1 v. 5932 och hos hand 9 shippin neutr. pl. v. 8473.2
Formerna skulle man känna sig böjd uppfatta som bevis för en dialekt
av uppsvenskt kynne3, men en skrivning som pyppare (= pipare,
flöjtblåsare) v. 6142, gör, att man måste räkna med möjligheten, att
även pp i ovan anförda former är en enbart ortografisk företeelse.
Detsamma är helt visst fallet med en annan likhet mellan hand
1 Substantivet finnes även skrivet med ett p v. 5931, 5953, 6013, 6052.
2 Återfinnes med enkelt p v. 6875, 8463.
8-I sydligare dialekter förlänges i skip o. d. vokalen, men ej konsonanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
