- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
142

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 Erik Neuman

(Schlyters MELL: 42), skriven av en man, född i Vikstad omkring
tre mil norr om Uppsala, samt av undertecknad1 i den svenska
Didrikssagan (hskr. A), som jag av språkliga skäl antagit vara
avskrift, gjord av uppländska skrivare efter ett sydsvenskt original.2

Emellertid må man ej, när man i någon handskrift påträffar
formerna eingin, einkte, vara alltför snar att antaga uppländsk
proveniens för handskriften i fråga.

I södra Sverige finns ett stort område: norra Skåne, västra
Blekinge, södra och västra Småland, Halland, södra Västergötland,3
där gammalt ê motsvaras av diftong: ät, at o. d. Denna företeelse har
av E. Smedberg4 med all rätt satts i samband med de talrika
diftongformerna av ordet besk hos smålänningen Peder Månsson (i slutet av
1400- och början av 1500-talet). Men det finns i dessa (o. a.)
sydsvenska dialekter också exempel på (förlängning och) diftongering
av ursprungligt kort ä framför ng.

Ljudutvecklingen i fråga har av Wigfors5 anförts för »så gott
som hela Nissadalen». Till detta område kan jag6 lägga
åtminstone en del av Småland. Former som dräingen, läinge, täingte
’tänkte’, häingt finnas i typordslistor för Asenhöga, N. Öreryd,
Sten-gårdshult, N. Unnaryd och Angerdshestra i Mo h:d och Månsarp
i Tveta h:d i väster samt i Ö. Torsås i Konga h:d i söder. S.
Sandsjö i samma härad har i ovannämnda ord diftongen ai. Också
Elmeboda i Konga h:d har œi-i orm er framför ng att döma av
textprovet, Svenska landsm. II: 9 s. 47. Detsamma gäller (a. a. s. 39)
Kalvviks och (a. a., s. 41 f.) Urshults socknar i Kinnevalds h:d.
Men det är icke blott i västra och södra Småland som utvecklingen
finnes. Att döma av textprov (a. a., s. 23) förekommer det även i
nordöstra delen av landskapet i Solbärga i S. Vedbo h:d, om
nämligen texten är tillförlitlig.7

Med utvecklingen kort ä > äi framför ng (rik) i småländska
dialekter böra säkerligen sättas i samband några former i Svenskt
diplomatarium, ny serie.

1 A. a., s. 62.

2 Hoppas i det följande återkomma till denna fråga.

3 J. Swenning-, Utvecklingen av samnordiskt œi i sydsvenska mål
(sprdk-kartarO, Sv. landsm. 1909—10.

4 Peder Månssons landsmansskap (Uppsala 1920), s. 30 f.

5 S. Hallands folkmål, s. 139.

6 Efter genomgång av typordslistor i Uppsala landsmålsarkiv.

7 De båda typordslistorna från S. Vedbo i Uppsala landsmålsarkiv sakna
diftongeringen, men åtminstone den ena listan är föga att lita på (se ovan!).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free