Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 143
Så: eingte ’intet’ i diplomet n:o 773, Kalmar 1406 13/io, Magnus
Eriksson Örnfot förbinder sig att till nunneklostret i K. betala
sin faders skuld; eingo i n:o 1930, Vrigstad 1414 21/3, Sven Sture
avstår alla anspråk på den gård i Långserum, Svenarums s:n,
som Folke Brynjolvssons änka skänkt till Nydala kloster1; eingte i
n:o 1942, Säby kyrka 1414 29A, några bönder i trakten intyga, att
laxfisket i Tranås i 60 år ohindrat tillhört Tranås gård.
Sistnämnda brev är ett gott exempel på hur vanskligt det kan
vara att lokalisera diplomens språkformer. Det är nämligen ej så
alldeles säkert, att formen (jämte Bœinctzson) är småländsk.
Diplomet är nämligen beseglat av riddaren Kristiern Nilsson Vasa, och
det är ju ej omöjligt, att formen härrör från denne, eller att den
m. a. o. är uppsvensk.
Diftongformer förekomma också i några östgötadiplom i Svenskt
diplomatarium, ny serie. Så eingte i n:o 1078, Bobergs h:ds
tingsställe 1409 17/7, Erik Dansson, underhäradshövding, tilldömer
Vadstena kloster gården »Ludhstadha»; eingte i n:o 1843, Linköping 1413
28/n, Biskop Knut och lagmannen Ivar Nilsson tilldöma Vadstena
kloster en del jord och vattenverk. Vidare einkte, eingaledis i n:o
1376, Nykyrka 1411 2%, Jowas Biis instämmer i Hemming Ryds
vittnesbörd, att Sigmund i Grinneby testamenterat sin gård till
Linköpings domkyrka.
I fråga om diftongformerna i dessa diplom behöver man ej
nödvändigt tillgripa förklaringen, att diftongeringen framför ng (nk)
på denna tid haft ett vidsträcktare område, sträckande sig ända in
i Östergötland. Diplomen röra närmast Vadstena kloster och
Linköpings domkyrka, varför det är troligt2, att nämnda institutioner
låtit utskriva dem. I Vadstena kloster funnos munkar från
Sveriges alla trakter, och Linköpings stift omfattar ännu nära hälften
av Kalmar och ungefär en fjärdedel av Jönköpings län.3 Under
1400-talet hörde dit även södra delen av Kalmar län och Tveta och
Vista h:d av Jönköpings län. Då vi ovan konstaterat diftongformer
i såväl Tveta som S. Vedbo4 h:d, behöva vi således ej antaga ett i
nuvarande tid starkt förminskat diftongområde.
1 I diplomet förekommer också formen gaad ’gård’, som kan vara god
småländska redan på denna tid.
2 Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om medeltidsdiplomens
skrivare.
8 Se Nordisk familjebok.
4 Ännu tillhörande Linköpings stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
