- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
156

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 Erik Neuman

efter svagtonig vokal blott mycket få: äpplet o. d.». Några exempel
på typen huset med bevarat -t anföras således ej, men möjligt är ju,
att sådana finnas.

Formerna hused, hofued etc. hos hand 6 utesluta sålunda —,
om man blott tar hänsyn till de nutida folkmålsgränserna — s.
Dalsland, Västergötland utom Vadsbo, Östergötland med undantag
av de nordligaste ovan nämnda socknarna, och Småland, där t i
ändelsen är bevarat, som skrivarens dialektområde.

Vad supinformerna "broteå etc. angår, äro de ur
lokaliseringssynpunkt av mindre intresse, då gränsen mellan trakter med
f-bort-fall och sådana med bevarat t i denna typ går ännu sydligare än
beträffande den föregående. Här förekommer enligt Bergman (a. a.
s. 15) ^-bortfall i hela Dalsland, i hela Östergötland utom
a-målsområdet (i väster) och i ö. Småland utmed kusten ända ned i S. Möre.

Bortfall av t i enklitiskt det i sådana exempel som såg-e ’såg
det’, håller-e ’håller det’, tycTct-e ’tyckte det’ (hand 6: hollered, töchted)
förbigås med tystnad av Bergman, ehuru, såvitt jag förstår, denna
typ »ur dialektgeografisk synpunkt» erbjuder minst lika stort
intresse som de av honom behandlade.

Då enklitiskt det ej upptages i typordslistorna, har jag ej haft
tillfälle att närmare fastställa gränserna för ^-bortfall i typen, men
så mycket synes klart, att gränsen i nuvarande tid går nordligare
än gränsen för bortfall i best. form av neutrala substantiver.

För Östergötland meddelar T. Ålander följande: »Vad enklitiskt
det angår, uppträder det i form av ~{d)t utan bortfall av t i hela
Östergötland».

Beträffande Sörmland anmärker T. Ericsson, a. a., s. 163:
»Neutr. ’det’ heter i enklis -e 1. -(e)t . . . efter kons. t. ex. ifrån-e,
vakna ut-et, antar-et, sönder-t, säjer-et (efter svagton, kons. blott
informer); efter vokal: då tog di-t, smälter di-et, senn lämnar di-e, havi-t,
vurti-e, nämni-e, Jcöpte-e {-a), var ställde du-et, varsa-t, läsa-(e)t, sJcöta-e,
begagna-e, torJca-e, bränna-e också (med -e mäst norrut, likaså) ha-e,
på-e, ve-e, i-e, mä-e jämte ha-t, på-t, ve-t, reda te-t, itu-t».

Av detta yttrande framgår, dels att det är företrädesvis i norra
Sörmland, som ^-bortfallet förekommer efter former, som ändas på
vokal (Jcöpte-e, på-ej, dels att i landskapet ^-bortfall överhuvud ej
alls förekommer efter former, som ändas på svagtonig konsonant
(säjer-et).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free