Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 157
Med Ericssons framställning harmoniera väl de exempel, fil.
känd. B*. Liljefors meddelat mig nr sina ordsamlingar från
Björkviks s:n i sydvästligaste delen av landskapet: han kunne la blitt-et
’han kunde ha låtit bli det’, då ff dä bättre å kasta sin Jcos-et ’då
är det bättre att kasta det sin kos’, om-e ’om det’; spita-t ’sätta det
(=höet) på hässjor’, göra-t ’göra det’ (2 g.); mä-t, på-t (2 g.), ve-t.
Ett enstaka exempel på tf-bortfall finnes alltså, detta i typen såg-et
(om-e), annars kvarstår -t i samtliga exempel.
Vad Närke beträffar, meddelar M. Borgström, Askersmålets
ljudlära1, s. 11, att i Askersmålet formerna »-tf ock -e förekomma om
varandra enklitiskt».
Amanuensen fil. kand. G. Berg har som svar på min förfrågan
från olika socknar i Närke meddelat, att i Stora Mellösa (n. om
Asker) »bägge formerna av enklitiskt ’det’ förekomma, hos yngre
endast den på -et, hos äldre också den på -e, t. ex. tog-et 1. tog-e,
men blott måla-t». Eran Ekeby (Örebro h:d) s. om Örebro meddelas
blott han tog-et. Likaså blott former på -t (tog-et, stal-et, mäla-et)
från Hidinge s:n v. om Örebro i Edsbergs h:d, däremot från Knista
s:n i samma h:d s.v. om Örebro såväl tog-e som tog-et, men blott
mäla-et.
Även i Närke, som — att döma av dessa uppgifter — är ett
övergångsområde, där i nuvarande tid i vissa trakter tf-formerna i
enklitiskt ’det’ äro på frammarsch, förekommer således enklitiskt
-et i trakter, där det regelbundet heter huse ’huset’ o. d. med
tf-bortfall.
Samma förhållande tycks f. ö. råda så långt norrut som i västra
Västmanland, som ju genomgående har tf-bortfall i typen huset.2
Enligt vad fil. mag. E. Holmkvist upplyst, heter enklitiskt ’det’
i Nora -et efter betonad stavelse (såg-et) men -ått efter obetonad
(trodde-ått, säjer-åttj. Rektor S. Jansson känner från det något
nordligare Lindesberg både såg-et och såg-e men blott göra-t, säjer-et.
Ur ULMA:s samlingar från v. Västmanland har fil. stud. S. O.
Jansson meddelat mig följande exempel:
Fellingsbro (i sydöst på gränsen till Västmanlands län): syfta-t,
mä-t, men om-e. — Viker (s.v. om Nora på gränsen till Karlskoga):
säja-t, opp-et, men röta-e, tog-e, hatt-e (’haft det’), ihop-e, um-e, ut-e,
åv-e. — Grythyttan (i väster på gränsen mot Värmland): ihop-et,
1 Sv. landsmålen, 1914.
2 Naturligtvis också i typen bitit sup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
