Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 181
tonlös konsonant, är hos hand 8 exemplifierat av marsk ’mark’ v.
6540.* Dylik tonlöshet är nu2 utmärkande för n.ö. Uppland och delar
av Norrland, men dess område kan i gångna tider ha gått sydligare3.
Men jämte dessa typiskt uppsvenska drag finnas, alldeles som
hos hand 6 och 7, också drag, som i närvarande tid ej förekomma
på samma område.
Beträffande övergången a > å framför -nd, varpå hand 8
uppvisar några exempel: wondar pres. 1 sg. v. 7287, bestonda: wonda
v. 7458 f., honda v. 7576, wonda: honda v. 7927 f., wonda: forstonda
v. 8735 f. hänvisar jag till vad som ovan sagts s. 165 f.
På övergången i > e, y > ö finnas också hos hand 8 en del
exempel, som enligt Hesselman, I & T passim, nu ej återfinnas i
de uppsvenska dialekterna.
Vad beträffar grepit sup. v. 6927, grepo pret. 3 pl. v. 7626,
grepe idem v. 7848, grepas pret. 3 pl. v. 8706, tilscreffue pret. 3 pl.
v. 7958, rede pret. 3 pl. v. 8767, Ueffuit (: scriffuit) sup. v. 7763,
begrepit sup. Sthlm 1453 31/ö, kunna de visserligen förklaras enligt den av
mig (s. 168) uppställda ljudregeln, men olika former welia 6517, 7321,
7430, 7506, 7618, 19, 7807, 19, 8193, 8204, 8254, 83, Sthlm 1453 31/ö
bereda svårighet, då de enligt Hesselman, a. a. s. 130, nu knappast
gå nordligare än till »de trakter av det egentliga Södermanland, som
närmast gränsa till Södertörn och Uppland».
Emellertid har Beckman, Studier s. 133, för äldre tid
framdragit åtskilliga exempel på övergången i denna typ ur den
stockholmska handskriften Cod. Holm. B 23.
Vad åter formerna fortökte pret. 3 sg. v. 7141, tökte pret. 3 sg.
v. 7725, 7804, sköttebanerit v. 8688, skottar v. 8708, the öppeste ’de
yppersta’ v. 8294 angår, erinrar jag om, att lyster hos Laurentius
Andreæ, som allmänt anses vara från östra Västmanland, heter lösterá.
I Murarnas Skrå5, som är en stockholmsk handskrift, har jag funnit
formerna söster ’syster’ s. 84 (6 g.), 86, Söstrom d. pl. 77 (2 g.),
töste adj. ’tysta’ 78 och i diplom från Strängnäs under 1400-talet har
jag flera gånger träffat liknande former.
1 Ty gaff konungen hanurn. j gen M marsk j [1] lest myöl oc j [1] lest malt.
2 Hesselman, Sveamålen, s. 10.
3 Liknande exempel anföras av~ Henning, a. a. s. 178 f., ur Siälinna Trost
och Aff dyäffwlsens frästilse.
4 Så i ett originalkoncept av 1530 22/s, N. Lindqvist, Reformationstidens
bibelsvenska, "bilagor s. 23.
5 Skråordningar, utgivna av Klemming i SFSS 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
