Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Folkungatids-studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Anton Blanck
skriptet och får därutav sin auktoritet. Sannolikheten för att även
de två andra romanernas uppgifter äro fullt autentiska blir
härigenom också mycket stor, och den traditionella dateringen kan
vidhållas. Härtill kommer att även dessa versers övriga uppgifter
visat sig" exakta.
3. VERKLIGHET OCH IDEAL I DET RIDDERLIGA LIVET.
Vad vi kunna veta om det ridderliga livet i Sverige under
denna tid genom samtida källor är mycket litet. De utsökta
riddarsigill, förmodligen franska, som Magnus Ladulås’ söner älskade, ge
oss exempelvis en liten antydan. Den sista tiden har emellertid skänkt
oss ett mycket värdefullt rent arkeologiskt material som sätter oss
i stånd att få en bättre bild än förut av den miljö i vilken svensk
riddarlitteratur hör hemma. Jag tänker på utgrävningen av det
ryktbara Alsnö hus på Adelsön i Mälaren, vilken letts av B.
Thordeman och behandlats i hans arbete »Alsnö hus», Sthlm 1920. Av
denna undersökning framgår mycket tydligt att här vid 1200-talets
mitt, förmodligen under Valdemar Birgerssons regering, uppförts
en rik och smakfull kungahall av modern, kontinental typ, vilken
förutsätter ett för den tiden ytterst luxuöst och elegant hovliv.
På en särdeles vacker och efter dåtidens förhållanden mycket
central plats i Mälaren inom det lilla utomordentligt klimatiskt
gynnade område som kännetecknas av den verkliga
»Mälarnatu-ren», Creutz’ och Bellmans natur, har här under 1200-talet byggts
en praktfull kungsgård, som egendomligt nog synes hava varit
ett slags sommarresidens, ett medeltida lustslott. Onekligen gör
hela anläggningen nästan ett litet raffinerat intryck. Ur en
grupp av lägre ekonomi- och boningshus av olika slag, reste sig
en konunga-hall i minst två våningar över en källare. Man kom
in genom ett port-torn, först i en lägre våning med platt tak, där
möjligen kungafamiljen bott, och där det sannolikt funnits eldstad
och fönster. Genom tornets trappa nådde man huvud våningen,
»vilken upptogs av en enda väldig hall överspänd av tre till planen
rektangulära spetsbågiga kryssvalv med ribbor av klöverblad sformad
profil». Fönstren i detta monumentala rum voro gotiska, minst
tu-delade och försedda med ganska rikt masverk. Troligen har man
ej haft glasfönster utan stängt med träluckor. Kring fönstren stodo
kalkstenskolonetter med snidade tälj stenskapitäl. »Portalens, event.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
