Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad: Utbrottet av Tegnérs sinnessjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbrottet av Tegnérs sinnessjukdom 13
Att den »antiquariska fernissa», som Bang lyckades ge åt den
beramade resan, skulle »elektrisera» Tegnér, är givet. Omkring
1840 slår hans göticism, hans kult av den försvunna äran åter upp
i lågor. »Hans kärlek till det nordiska kämpalifvets ideal», säger
Israel Hvasser, vilken Tegnér träffade under riksdagen, »och till
det därmed nära besläktade af den svenska äran hade öfvergått till
verklig idolatri. Att införlifva detta älskade ideal i förädlad gestalt
med mänsklighetens hopp var tydligen hans själs käraste önskan»
(Gadelius, a. a. s. 278). Psykologiskt sett, är uppvaknandet av
Tegnérs göticism ett utslag av hans lidelsefulla pessimism. Liksom
alla idealister, som önskat stort och känt varmt, hade Tegnér på
äldre dagar blivit besviken och bitter. Ju mera uppbragt Tegnér
blev på sitt samtida Sverige, desto mer framträdde gångna tider i
förklarat ljus för hans öga. Andligen levde han, såsom han säger
i sitt skaldebrev till konungen, på »lifrentan utaf fädrens ära», ty
»stort är intet förrn det är förbi». Motsättningen mellan fordom
och nu är det tema, som han i sina dikter varierar i det oändliga
men ofta glansfullt. Var han än färdas fram i verkligheten eller
i inbillningen, väcka minnesrika platser hans måttlösa förbittring
över den styggelse, som står på heligt rum. Han är en »minnets
man» likaväl som Atterbom om också i annan mening.
Med Tegnérs göticism var hans skandinavism av ålder
sammanvuxen. Den ärorika forntiden var ju också Nordens commune
bonum. Tegnér välvde under denna tid vittomfattande planer på
att utvidga sina Besminnen till att omspänna hela Norden. .Rubriken
på en renskrift av dikten är Besminnen eller Skandinaviska Sagor.
Han planerade ett stort poetiskt historiskt-geografiskt verk med
titeln Norden eller Nordiska Rimsagor, vari rimligtvis Gerda och
möjligen även Kronbruden skulle ingå.1 Denna plan, som överlevde
vistelsen i Schleswig, omtalar han i ett brev till Oehlenschläger,
skrivet i Ystad under hemresan den 1 maj 1841:
Det är möjligt att jag längre fram på året kommer till Danmark,
ehuru ej ännu säkert. Jag lunderar mycket på ett större poem öfr
Skandinavien, hvartill jag äfven räknar Danska öarna och Jutland, och
alla dess sagor. Dertill är lokalkännedom oumbärlig.
1 Enligt Bööks kommentar till del IX, Esaias Tegnér: Samlade skrifter,
Sthm 1925, ss. 613, 614.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
