Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Harald Elovson
Om man jämför med varandra Mablys och Raynals skildringar
av den svenska författningen, vilka tillkommit ungefär samtidigt1,
kan man inte undgå att ställa sig den frågan, hur det kommer sig,
att den senare är så ojämförligt mycket bättre underrättad om
ställningar och stämningar i Sverige än Mably, som dock på ett
helt annat sätt än Raynal var kännare av den politiska historien.
Det ligger nära till hands att antaga, att Raynal på denna punkt
tagit intryck av någon, som varit starkt intresserad av och väl
initierad i de politiska förhållandena i Sverige. Den man här
närmast kommer att tänka på som förmedlare är Gustaf Philip Creutz,
svensk minister i Paris från 1766. Creutz har helt säkert redan
under det långa uppehåll, han gjorde i den franska huvudstaden
vintern 1763—64 på sin resa till Madrid, stiftat bekantskap med
den franske författaren. Creutz blev då införd i madame Geoffrins
berömda salong, den mest ansedda under Ludvig XV:s tid och
samlingsplats för tidens framstående författare och konstnärer,
framför allt de, som stodo encyklopedien nära på ett eller annat sätt.2
En uppmärksammad gäst i denna salong var, som förut nämnts,
Raynal. Det är föga troligt, att Creutz skulle ha undgått att bli
bekant med denne redan nu. Säkert är, att han efter sin återkomst
till Paris 1766 som svenskt sändebud vid franska hovet ganska snart
kommit i förbindelse med den radikale abbén.3 Nu vet man, att
denne alltid passade på tillfället att utnyttja personer, som kunde
stå honom till tjänst med de upplysningar, han behövde för sitt
stora under utarbetning varande verk. Detta gäller inte minst i
fråga om de moderna förhållandena i främmande länder. Hans
sagesman från Portugal, Spanien, Holland och Danmark äro kända.
Med förkärlek försökte han komma i förbindelse med ledande män
på det ekonomiska och politiska området. Så voro hans danska
medarbetare inga mindre än Bernstorff och Schimmelmann.4
Bekantskapen med den svenske ministern bör ha kommit mycket
lägligt för Raynal, och att Creutz mer än gärna stod till tjänst med
1 Mablys ovannämnda skrift »De 1’étude de 1’histoire» publicerades först 1778,
men anses vara skriven 1768. Jfr Nordisk familjebok, 2 uppl. 17, s. 334. Eaynals
skildring bör ha tillkommit någon gång mellan 1765—1770.
2 Jfr Arvid Hulten, Gustaf Filip Creutz (Skrifter utgifna af svenska
litteratursällskapet i Finland CXI) Helsingfors 1913, s. 149—50.
8 Jfr breven från Caliani och Diderot, anförda av Castrén, Gustaf Filip
Creutz, Helsingfors 1917, s. 340—41.
4 Jfr Feugêre, Raynal, Diderot et quelques autres -»historiens des deux Indes»,
Revue d’histoire littéraire de la France, 1913, s. 344 — 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
