Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raynal och Sverige 29
upplysningar om sitt land och dess förhållanden är väl bekant.
Eedan under sin första vistelse i Paris hade han sålunda drivit en
kraftig* propaganda för Sverige och kronprins Gustaf, som han
framställde som en filosofernas lärjunge och vän. När han återkom till
Paris som minister, inriktade han sig framför allt på att förbereda
jordmånen för Gustafs planer »att göra slut på partiväldet, som
höll Sverige i vanmakt, och ersätta det med en stärkt kommgamakt».1
När Raynal vänt sig till Creutz för att informera sig om den
politiska situationen i Sverige, har denne säkert inte tvekat att på sitt
vältaliga sätt framlägga sina synpunkter på förhållandena i
hemlandet. Såväl den dystra skildringen i »Histoire des deux Indes»
av det svenska partilivets överdrifter och dess farliga följder som
Raynals hänvisning på den förstärkta konungamakten som enda
räddningen för Sverige ur dess hemska anarki är helt i den svenske
ministerns anda. För detta antagande att Creutz skulle vara en
muntlig källa för Raynals framställning av frihetstiden i hans historia,
kan väl aldrig framföras något ofrånkomligt bindande bevis, men
då onekligen åtskilligt synes tala härför, har jag velat framställa
det. Under alla omständigheter synes mig Ra}oials skildring av
frihetstiden, som så starkt skiljer sig från den vanliga samtida
franska uppfattningen av denna period i vår historia, vara värd ett
påpekande.
Raynals historia, som trycktes anonymt i Amsterdam 1770, blev
känd i Frankrike först två år senare, då regeringen tillät införsel av 25
exemplar. Man gissade ivrigt på författaren, tillskrev boken Diderot
och andra, men snart blev det känt, att Raynal var upphovsmannen.
I december 1772 förbjöds boken, vilket inte hindrade, att den än
djärvare andra upplagan, tryckt i Haag 1774, såldes överallt i landet.
Denna nya upplaga hade utökats med en sjunde del, som innehöll
en »Tableau de 1’Europe», där författaren ville »déterminer 1’influence
que les liaisons avec le nouveaus monde ont eu sur les mœurs, les
gouvernemens, les arts, les opinions de Tanden».2 Som vanligt gick
Raynal utanför den ursprungliga planen för sitt arbete och
behandlade en hel del företeelser, som det är svårt att ställa i någon
som helst förbindelse med den nya världen. Bl. a. skaffade han
sig tillfälle att uttala sig om Gustaf IILs revolution och de följder,
den kunde ha. Det är givet, att denna politiska omvälvning måste
1 Hultin, a. a., s. 182.
2 Histoire philosophique et politique,, Haag 1774, Torne VI, s. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
