Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Harald Elovson
uttalande om Raynal. I nr 153 har redaktionen översatt »Utur
Reflexions sur quelques Hommes celebres de ce Siecle» uttalanden
om tre berömda män: Washington, Franklin och Raynal. Redan
att den franske författaren ställes vid sidan av de båda ledarna
för den amerikanska revolutionen, vilka vid denna tid voro världens
mest populära män, visar vilken aktning, man i tidningen måste
hysa för honom. Det beröm, som ges åt Raynal i detta uttalande,
är dock inte helt reservationslöst. Det säges om honom: »Han har
lärdt Folkslagen at begrunda sina mäst wigtiga interessen. En
stor Prins sade om honom: ’Han har tjent mig igenom detsamma
som han har förtretat mig’. Man förtrytes med skäl, at han
förblandat de nyttigaste sanningar med märkeliga misstag och
förmätna utrop. När en Romersk General wille bemägtiga sig et land,
så ofredade han ej de Gudar, som beskyddade detsamma. Han gaf
dem offer, och anropade dem om bistånd för sin krigshär.» Som
en direkt kritik av Raynal kunde man uppfatta en i samma årgång
införd »Anmärkning wid et ställe uti Herr Raynals Hist. Phil. et
Pol. etc.» Denna anmärkning, som dock inte rör Raynals allmänna
åsikter utan riktar sig mot hans uppfattning av en mera speciell
astronomisk fråga, börjar så: »Herr Abbe Wilh. Thorn. Raynal, hwilken
hos en del af dem, som läst hans skrifter, wunnit anseende af
serdeles skarpsinnighet och lärdom, kan i sådana egenskaper icke gerna
igenkännas uti hwad han skrifwer på 24de sidan och följande i
tredje Tomen af Histoire Philosophique et Politique tryckt år 1773»-1
Detta ställe refereras, varefter kritikern framhåller, att det skulle
ta alltför stor plats av tidningens utrymme, att ingående vederlägga
Raynals tankar, »hwilka icke heller torde förtjäna at widröras af
annan orsak, än för att derigenom kunna bringa någon til den
försigtighet, at icke med oinskränckt förtroende öfwerlämna sig til
hans skrifters läsning». Författaren vill därför nöja sig »med at
allenast generellt följande anföra», varefter artikeln avbrytes med
ett »Slutet en annan gång», ett löfte, som inte infrias. Denna
kritiska anmärkning behöver dock inte säga så mycket, då det visar
sig, att den är ett av redaktionens många lån från Åbo Tidningar.2
1 Stockholms Poslen 1783 nr 210.
2 Jfr Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo, 1783, s. 269. Artikeln, som
i Å. T. stod den 21 aug., är i St. P. införd redan den 12 sept. Detta lån är ej
•uppmärksammat av Lagus; jfr dennes Skalden Johan Henrik Kellgrens finska
lefnadsminnen, Helsingfors, 1884, s. 152—53, där »Stockholms Postens» lån från
»Åbo Tidningar» under år 1783 äro förtecknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
