Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Harald Elovson
»sin tids ryktbaraste försvar för den ogifta barnaföderskans
rättigheter».1 Det kan nog med skäl sättas i fråga, om det inte jnst är
denna episod, som utlöst Philipsons ovan citerade framställning.
En annan Thorildpåverkad litteratör, som under slutet av
1790-talet utgav en del tidskrifter, har också dokumenterat sig som
Ray-nalbeundrare. I nr 12—13 av sin 1787—98 utgivna »Telegraphen»
har Erik Nordforss inryckt en översättning av ett parti ur »Histoire
des deux Indes», som handlar om hottentotterna.2 imnet låter
neutralt, men det har dock som vanligt givit Eaynal tillfälle till
en del reflexioner över den europeiska civilisationens avigsidor, vilka
säkert ha bestämt Nordforss’ val, även om tidens livliga intresse
för exotiska länder och folk, vilket man inte minst tydligt kan
avläsa i de samtida reseskildringsserierna, härvidlag kan ha spelat in.
Även tidskriften »Bukoléon, Blandad Läsning för Olärde», som
Nordforss utsände 1799, innehåller en karakteristisk översättning ur
»Histoire des deux Indes». Detta parti, som har fått till rubrik
»Om Åkerbruk och Beskattning», och som ingår i Raynals skildring
av Kina, vilket land ju var särskilt föremål för de franska
upplysningsfilosofernas intresse, vittnar inte endast om dess upphovsmans
starka fysiokratiska inriktning utan också om hans djupa misstro
mot monarker, adel och präster. Då Nordforss inte uttryckligen
angivit källan för denna och några andra översättningar i häftet,
uppstod hos en recensent i »Journal för svensk litteratur» den
misstanken, att de voro svenska original. I denna sin uppfattning kände
sig recensenten styrkt av uppsatsernas »uselhet i alla afseenden, som
ej bort förleda någon til det onyttiga arbetet at öfversatta dem».3
I det våldsamma svar, som Nordforss följande år levererade på denna
anmälan i sina »Samlade Skrifter?, skyndade han att med tydlig
skadeglädje erkänna, att originalet till uppsatsen om åkerbruket
kunde återfinnas i Raynals historia. Han skriver: »Baynal är, om vi
icke altför mycket bedrage oss, oförnekligen en af samtidens
kändaste Författare; och ännu har väl intet Snille gifvits så öfverlägset
eller så förmätet, at det, såsom Magistrarne i Litteratur-Journalen
vågat kallat denne Philosophes verkligt originela stycken, ’så usla i
1 Om diskussionen om detta parti i »Histoire des deux Indes» jfr Y. Hibns
uppsats »Polly Baker», Episoder, s. 207—227; J. V. Johansson, Raynal, Diderot
och Polly Saker (Göteborgs Högskolas årsskrift 26:2, Göteborg 1920); densamme
Etudes sur Denis Diderot, Göteborg 1927, s. 159—192.
2 Jfr t. ex. 1780 års edition, I, s. 201 ff.
3 Journal för svensk litteratur, 1799, s. 559.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
