Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Harald Elovson
yrsla flögo öfver Frankrike, på samma sätt och nästan af lika
orsaker, som et hurrarop flyger från mun till mun i en beskänkt
folkskara».1 Jag skall inte gå närmare in på hans argumentering utan
nöja mig med att anföra en passus, som visar hur Raynals
omsvängning kunde utnyttjas i polemiken om upplysningsfilosoferna
och den franska revolutionen. Leopold skriver: »Bland de Franske
Philosopherna näst före Revolutionen voro Voltaire, Bousseau, Baynal,
utan tvifvel de mest läste och gillade. I deras arbeten ligger då,
inbillar man sig, hela Revolutionsfostret, likasom Fjäriln i sin
puppa: derifrån har den, med fullfärdiga vingar, på en gång utflygit.
Det är sant at man finner i deras skrifter, dels principerna til
borgerlig styrelse utredda och fastställda, dels några afvikelser derifrån
tilfälligt antydda. Men hvar finner man hos dem någon den minsta
likhet med de Fransyske Revolutions-Maximerna? Hvarföre vill
man ej se at dessa orimliga våldsmaximer, skapade just under sjelfva
resningsyran, af helt andra personer än Philosopher, och efter helt
andra lagar än philosophiens, hade med henne ej mera gemenskap,
än det Parisiska brölloppet till sin rätta grund hade med
Salighetsläran? Af de nämnde Philosopherna, lefde vid Revolutionstiden
endast Raynal. Och hvad gjorde han? Han skref deremot med
häftighet. Han tvådde sina händer i vatten, och afsade inför hela
Europa, sin Philosophie all delaktighet i dessa ophilosophiska
up-rorsbragder.
Tror M at Voltaire och Rousseau, om de ännu funnits bland
de lefvande, icke skulle hafva gjort aldeles detsamma.»2
Omkring sekelskiftet synes Raynals historia i stort sett ha
upphört att i vårt land tjäna som inspirationskälla för frondörer och
revolutionärer. I stället börjar den bli anlitad av forskarna som
källa för kolonialhistorien, framför allt då Amerikas. »Histoire des
deux In des» var ju inte blott en serie retoriska bravader utan
innehöll också, utom historiska data, ett rikt statistiskt material om
allehanda politiska, sociala och ekonomiska förhållanden.
Ett högst karakteristiskt uttryck för det värde, man ur denna
1 Läsning i blandade ämnen, nr 7 och 8, Stockholm 1797, s. 137.
2 A. a., s. 138: Det låg ju nära till hands att använda Raynals omsvängning
på detta sätt, och Leopold var inte heller den ende, som gjorde det. Jfr t. ex.
Om de nyare filosofers och illuminaters föregifna inflytande på fransyska
revolutionen, öfversättning, Linköping 1810, s. 109. Denna anonymt utgivna, av Bygdén
ej upptagna skrift är en översättning av J. J. Mounters 1801 i Tübingen
publicerade bok De Vinfluence attribué aux philosophes^ aux francs-maçons et aux
Illuminés sur la revolution de France. Om Mounier jfr Baldenspergeb, Le
mouvement des idées dans V emigration fr ançaise, II, Paris 1924, ss. 26—27, 282—291.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
