Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raynal och Sverige 81
cerad i Svea 1818—19, slutar som bekant med ett löfte om en
fortsättnings där betydelsen av Indiernas upptäckt skulle utredas. Detta
parti av avhandlingen, som förelåg* utarbetat i manuskript men som
aldrig trycktes i Svea, använde Geijer, som Blanck påvisat, för den
akademiska avhandling, »Betraktelser öfver Europeiska
Colonial-Väldets grundläggning», som under hans presidium försvarades 1833
av C. A. v. Nolcken.1 Redan titeln kommer en att misstänka, att
det föreligger ett samband mellan Geijers uppsats och »Histoire des
deux Indes», som ju i grunden endast var en enda lång betraktelse
över det europeiska kolonialväldets grundläggning. Det visar sig
också vid en närmare jämförelse, att dispositionen i Geijers
framställning helt motsvarar gången av Raynals skildring av européernas
kolonisering av de främmande världsdelarna, även om Geijer hämtat
detaljer från andra källor, framför allt Robertsons »Amerikas historia
samt den bekanta väldiga världshistoria, som under 1700-talet
utarbetades av engelska lärde och översattes till franska och tyska,
vilken senare version Geijer begagnat. Till yttermera visso har
Geijer vid ett par tillfällen direkt hänvisat till Raynal. En gång
tar han uttryckligen avstånd från den franske historikern, när han
vid slutet av sin entusiastiska skildring av Spaniens mäktiga välde
i den nya världen utbrister: »Och skall man då ännu allmänneligen
och alltid med en Raynal blott vilja se spåren af den första
eröfringens blod och förtryck i dessa herrliga länder, och ej erkänna
det stora mänsklighetens verk, som der tyst, men mäktigt, under
sekler tillväxt och uppblomstat».2 Däremot är Geijers framställning
av Englands amerikanska kolonier, som kallas »ett hem för den
religiösa toleransen»3, helt i Raynals anda.
När Hans Järta några år senare för sin tidskrift »Odalmannen»
utarbetade sin stora uppsats »Om de Nord-amerikanska Förenade
Staternas Materiella Tilväxt» begagnade han också som källa för
sin redogörelse bl. a, Raynals historia, till vilken han i noterna
hänvisade sina läsare.4 Hur starkt den revolutionäre agitatorn Raynal
under det nya seklet fått träda i skuggan för amerikakännaren,
framgår t. ex. därav, att redaktören för det utpräglat konservativa
och regeringsvänliga bladet »Granskaren», som utgavs med under-
1 Jfr Samlaren 1908, s. 64.
2 Erik Gustaf Geijer, Samlade Skrifter VII, Stockholm 1875, s. 352.
3 Jfr Samlaren 1908, s. 75—76.
4 Odalmannen, Andra häftet, Falun 1824, s. 111—186.
6—2877. Samlaren 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
