Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 Henry Olsson
Johan August Hazelius var född i Stockholm den 18 april 1797
och erhöll sin första undervisning i fädernehemmet.1 Sin litterära
företagsamhet visade han redan som 13-årig gosse, då han aug.—
sept. 1810 sammanskrev en »Lärorik Roman» i tre delar, försedd
med företal, noter och tryckfelslista och bärande titeln »Magnus
Björks Historia». Det lilla förstlingsverket handlar om en olydig
gosse, som genomgår åtskilliga lyckliga och sorgliga tilldragelser
och som endast genom en sträng uppfostran kan bringas på rätta
vägar. Vackra sentenser om måttfullhet, tålamod och välgörenhet
avsluta det hela. Samma höst ha emellertid allvarligare värv lagt
beslag på den unge romanförfattarens intressen, då han antogs till
kadett vid krigsakademien på Karlberg. Militärbanan var den
krigiskt anlagde gossens eget val, och av bevarade betyg i
släktarkivet framgår, att han där hela tiden varit en mönstergosse och
legat i teten bland sina kamrater. I maj 1814 undergick han
officersexamen och ingick som löjtnant vid ingenjörkårens
fältmät-ningsbrigad.
Den 1792 inrättade krigsakademien på Karlberg utgjorde en
kombinerad elementar- och tillämpningsskola, som enligt reglementet
8 april 1799 räknade två klasser för vardera av dessa syften. Med
anledning av Hazelius1 kommande intresse för pedagogiska frågor
och speciellt för militärundervisningen må några huvuddrag påpekas
i den utbildning, som under hans elevtid var gemensam för de
unga lånt- och sjökadetterna på Karlberg. För korthetens skull
följer jag den Berättelse öfver Kongl. Krigs-Akademien, som 1824
avgavs av dess dåvarande guvernör J. P. Lefrén och där författaren
med stark betoning av akademiens moderna ståndpunkt inryckt en
jämförelse med undervisningen i de allmänna elementarläroverken.
Under den tid parallellen omfattar — 1800-talets två första
decennier —■ hade sålunda ur krigsakademiens lärokurs de döda språken
varit alldeles uteslutna, medan de vid allmänna elementarskolorna
ansetts som huvudsak och krävt största delen av lärotiden; som
huvudsak hade i stället upptagits de levande utländska-språken och
modersmålet tillika med matematiken, vilka studier i skolorna be-
1 Det biografiska grundelement, som genomgår denna framställning — vilken
för särskilda ändamål utarbetats hösten 1927 — har förf. icke ansett sig behöva
utesluta. Det torde i varje fall icke undanskymma vad han funnit vara
huvudsaken, att teckna en andlig utveckling, vilken framstått som typisk för den
biograf erades generation. De brev eller andra dokument, som i uppsatsen citeras,
återfinnas samtliga, då ej annat angives, i Nordiska Museets arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
